Dukning på vikingavis

Det finns tyvärr inte så mycket att göra när det gäller dukning vid ett vikingagille för det fanns ju inte så mycket att smycka borden med förr om åren, om jag har förstått historien rätt. Men det enkla är också oftast det fina så vi körde på det stuket. Krusen hyrdes in från en lajvförening, likaså långservetterna.

Tallrikarna var egentillverkade till gästernas stora förvåning och förtjusning. Ett träd hade fått ge vika för vikingafesten.

Tallrikarna sågades ut ur stammen. ca 2 cm tjocka skivor. Den utvalda stammen räckte till ca 55 tallrikar. En gäst kommenterade tallriken med att det var perfekt för när den ena sidan blev kladdig vände man bara tallriken och åt från den rena baksidan. Alla tips är bra...

Det skulle varit kul och sett gästernas förvåning när de

1) inte hittade några bestick och förstod att de skulle äta med händerna.

2) hittade den långa servetten och förstod att den skulle räcka till alla, att dela på.

Vikingasköldar

På en vikingafest behövs också sköldar. Vi tillverkade våra i byggplaywood efter en ritning från ungafakta.se.

En skiva räckte till fem sköldar. Benny sågade ur de stora cirklarna med sticksågen. Sen var det bara att slipa av kanterna med sandpapper, grunda med grundfärg och måla alla med individuella mönster.

Det var nästan svårast att komma på vilka mönster respektive sköld skulle ha. Både grundfärg och falu-röda färgen fick strykas på två gånger för att det skulle bli bra. Som toppen på skölden sågade vi ur en mindre cirkel som jag sedan sprajade med silverfärg. Bennys pappa hjälpte oss med att montera handtag på sköldernas baksida. Ett stycke rep skruvades fast som ett handtag ifall sköldarna skulle komma till användning senare på kvällen, i en strid eller nåt. Eller så vi kunde hänga upp dem på nåt bra ställe.

Resultatet syns sen i bakgrunden på bilden till vänster. Vi hängde de färdiga skölderna uppe på uteplatsen. En gäst tyckte att det liknade ett vikingaskepp så det ser vi som ett gott resultat.

27 sept - dagisbesöket

Studiebesöket på dagis blev riktigt lyckat idag. Filip var pigg och taggad i morse och gick med utan ett endaste gnat. När vi kom fram till dagis visade det sig att också Anton kommit tillbaka från sin resa. Kul att se honom igen! Vi kom dit strax innan 9 så samlingen blev första aktiviteten. Fröken hälsade Anton välkommen tillbaka, och hälsade oss välkomna. Sen fick Anton berätta lite om sin resa. Han hade också tagit med sig två trollsländor som var köpta i Kambodja och en jättefin tygödla som alla barnen sen också fick testa att hålla i. Efter det tog fröken fram en påse med laminerade lappar i olika färger och former. På varje lapp stod ett barns namn. Fröken höll upp en lapp och så fick barnen säga vilket namn som stod på lappen. Sen fick de också säga vilken färg det var på lappen och vilken form det var, cirkel, rund, rektangel, trekant.. osv. Barnen var jätteduktiga och nästan alla barnen kände igen sitt eget namn, kunde färgerna och vad formen kallades för.

När samlingen var över var det dags att gå ut och leka. Men först toa-besök och klä på sig ytterkläderna. Ute på gården lekte de en stund på baksidan i skogen, sen hämtade de hinkar och fyllde med vatten och testade lite vattenlek. Sen spelade vi bandy en lång stund. Filip, Anton och Jennifer fick dagens ära att duka till de andra barnen så de fick gå in lite tidigare och fixa borden och tallrikarna. Dagens lunch var gulaschsoppa och ostbulle. Jättegott! Barnen fick själva duka av efter maten. Sen var det lite tid över till fri innelek. De flesta barnen valde att bläddra i läseböcker. En fröken läste högt ur en bok för några barn. Så mycket mer hanns inte med innan det var dags för vilan. Barnen hämtade sina kuddar och gick till respektive avdelning för vila.

Filip som nu tillhör de äldre barnen gick till den gula vilan. Där skulle en fröken läsa högt ur en "kapitelbok" boken handlade om Sune. Det blev en liten stökig stund. Men det gör säkert sitt att jag och Sofia var med. Hon ville inte helt sitta still kan jag nog säga. En tjej ville snyta sig, en annan skulle på toa, en tredje kunde inte sitta still på sin plats och en fjärde höll på att knöla med sin kudde... jag så mycket vila blev det kanske inte men trots det somnade en kille under stunden. Filip fick näsblod och fick lägga sig på rygg en stund så det kunde gå över. Efter vilan fick barnen leka fritt inne på avdelningen. Sixten passade upp Sofia nästan hela tiden. Han tyckte nog det var riktigt roligt. Det tyckte jag med. Han hämtade leksaker, kollade på vad hon gjorde. Klappade. Han var så söt. Det var rätt hög ljudvolym men det är säkert svårt att få det tystare i en fri lek, där alla barn vill kunna prata med varandra och då är det ju lätt att röstläget höjs en smula. Filip och Anton lekte med den nya billeksaken nästan hela tiden fram till mellanmålet. Mellanmålet bestod av en smörgås med kalkonskiva på. Gott det med.

Efter mellis var det dags att tacka för oss och gå hem. Sofia somnade nästan direkt när jag la henne i vagnen. Hon hade ju bara sovit en kort stund på förmiddagen så hon var nog riktigt trött. När vi kom hem förberedde jag för fikat med Ann, Markus och Tobias. När de kom hem till oss gick vi först en runda i huset och kollade in den nya våningen. Sen lekte barnen en stund på ovanvåningen innan vi tog oss an skorporna, kexen och bullarna. Sen ville de spela Buzz-junior och det fick de såklart göra. Nästa gång kanske vi kan testa guitarheroes.

På kvällen ringde sen min hyresgäst i Kappelshamn och berättade att han ville säga upp avtalet. Han skulle köpa ett eget hus. Jaha! Då är vi först med egen sov-våning och sen också med egen sommarstuga på Gotland. Och allt inom loppet av två månader. Det var ju iof goda nyheter men det blir ju mycket att fundera på med en gång. Nu har vi iallafall nånstans att bo i sommar. Då kanske det kan bli en liten längre vistelse på gotland också och... jag hinner städa ur garaget som jag verkligen har velat göra under rätt lång tid nu.

Får drömma vidare om det nu i natt när jag somnar...

26 sept - Filip har hemmadag

I morse fortsatte striden med att få med Filip till dagis. Han har dagisvägrat i två dagar. Eller det började egentligen redan i förra veckan när vi kom försent till Mulle. Då ville han inte heller gå. Stod länge i trädgården hemma och försöket att lirka och få fram varför han inte ville gå men det var bara tråkigt och jobbigt att gå. Efter en stunds lirkande gick han med efter att jag lovat att jag skulle säga till fröknarna att han inte ville gå. Det var en okej överenskommelse.

När vi kom dit tog en fröken över och pratade m Filip och sen gick det bra. Nu i måndags tog det oss nästan 40 minuter att ta sig hemifrån och sen bli klar med lämningen. Då försökte jag först att lyssna in och höra vad det kunde handla om, men han blir bara sur och tyst när jag försöker. Det kanske blir för mycket gnat? Den morgonlämningen slöt med att en fröken fick hålla i honom när jag gick. Igår var det ännu värre. Jag fick med honom efter att ha lovat att vi skulle kicka boll på väg till dagis, men sen var det stop. Gick direkt in för att hämta en fröken som kunde ta honom, innan det blev en allt för långdragen process. Fröken drog flera gånger i Filip och en gång höll hon på att dra med både mig och Sofia i fallet. Men Filip släppte ändå inte taget om mitt ena ben. Efter några försök släppte han till slut. Kan det verkligen vara normalt att hålla på så? Att personalen måste bända isär mamma och barn? Nja, jag har svårt för det. Det är säkert så att Filip bara "kör" med mig men det gör för ont i mig att hålla på såhär och ha sådana "strider" varje dag.

I morse bestömde vi ut att Filip skulle stanna hemma idag och att jag skulle vara med honom på dagis i morgon. Jag har faktiskt lovat Filip att jag skulle vara med honom en dag på dagis med eftersom jag var med Ebba en dag i skolan förra våren. Då var det ju så turbulent på dagiset så då kändes det inte som läge att som förälder tränga sig på. Men nu skall det bli skoj att va med. Tror Filip är lite peppad för morgondan.

Annars hade jag lunch med en mamma till en av Ebbas klasskompisar. Jättetrevligt. Vad mysigt det är när man är hemma på dagarna och hinner med såna aktiviteter också. Prata, prata.. Men själva lunchen blev inte så lyckad. Hittade ett recept som såg jättesmarrigt ut men i verkligheten blev det inte lika fint som på bilden. Tja, det smakade okej även om pastan råkade bli lite väl överkokt. Klockan gick fort. När mamman hade gått ville Filip leka med en kompis och vi ringde till Camilla. Det funkade jättebra. Filip och Noak lekte några timmar och hade skoj.

Sen var det de vanliga kvällsrutinerna som tog vid. Fick också tag på tjejen som ger ut de individuella numrena till klädbytardagen i Enskedeskolan den 13 oktober. Lovade att hjälpa till lite med marknadsföringen också, nu när jag ändå är hemma och träffar småbarnsföräldrar igen. Vi får väl se hur det går den här gången. Var också med i våras och då gick det verkligen över förväntan. Så har stora förhoppningar nu att de saker som vi växt ur kommer till nytta för någon annan.

25 sept - beslut, beslut

Hur vill vi ha det nu när vi har hela huset för oss själva? (Ja nästan iallafall). I vilken ände skall vi börja? Det känns lite som vi har så mycket att ta tag i så ingenting kommer att hända. Nej, så är det såklart inte.

Vi har redan kånkat upp alla barnens grejer från deras rum och från källaren. Vi har också fått god hjälp av Tord att bära upp vår säng till det övre planet.


Nästa steg är att bli av med de gamla möblerna som ingick i den förra uthyrningen. Vi har annonserat på nätet men det verkar svårt att bli av med prylarna. Framförallt soffan och soffbordet. Nån som läser bloggen som är sugen? Hör av dej snarast, annars blir det tippen...


Grejerna är såklart gratis mot avhämtning. Riktigt så sunkiga är dem ju inte, men ändå.


Sängstommen i stål fick vi napp på igår. En tjej från Linköping var intresserad. Vi får se om det går att få iväg dit på nåt sätt. Sen har vi sängstommen i antikbetsad furu. Där är ännu inget napp. Det kanske blir bra eldningsved inför vintern? Vi har nämligen tackat ja till offerten på braskamin på övervåningen. Sen har vi också tagit in offerter på isolering av vinden och försökt att hitta en elektriker som kan tråda om den gamla elen på övervåningen.

17 sept - En fullspäckad dag

Det här var en sån dag som verkligen var full av småaktiviteter från morgon till kväll. Även om det var trevliga sådana är det skönt med lite luft mellan, men det får bli i morgon istället. Dagen började som vanligt med frukost, blöjbyte, filip till dagis. Sen promenad bort till Globen, kolla efter ny jacka - hittade en jättefin ljusbruk kappa på KappAhl. Kostade 999 kr, men den var snygg. Får se om jag hinner ut och kolla fler alternativ innan jag slår till.

Vid 10:30 var det träff i den nya omföderskegruppen på BVC. Jag var med i en annan grupp tidigare men där kände jag lite att de andra mamrorna hade barn som var födda i slutet av 2006. Det var bara Sofia och en liten kille till som var födda 2007. Det var också bara en mamma som bodde i närområdet. Jag tog upp det med BVC och de tyckte att jag kunde skriva upp mig på nästa grupp också. I den här gruppen var det konstigt nog åldersmässigt långt mellan Sofia och nästa barn. Tror det var en tjej född i april. Är det verkligen ingen omföderska som fått barn mellan januari och april strax söder om Globen? Jag tycker att det låter lite konstigt men, jag kan ju ha fel. Det var iaf en väldigt trevlig mamma-grupp. Skall bli kul att träffas igen om två veckor.

Efter de två timmarna som vi satt i BVC-rummet ville jag shoppa vidare i Globen. Jag hängde först på och lunchade med en mamma från gruppen. Sen gick klockan. Det blev inte så mycket tid över till shopping men några affärer hann jag in i ändå. En påse fryst pytt i panna och Expressen från Ica var allt jag fick med hem. Fast det kanske var lika bra det...

Tog en promenad tillbaka till Stureby. In med pytten i frysen sen iväg till dagis och hämta upp Filip. Där fick vi vänta en stund för han skulle städa färdigt först innan vi kunde gå hem. Jag fick också se på kort som de tagit av en klossfigur som Filip byggt i förra veckan. Det var morfar som han avbildat av klossar. Intressant tolkning, om jag får säga det själv. Men fin var kloss-statyn. Otroligt vad barn får allt ifrån.

När han var klar kom vi iväg till skolan för att hämta Ebba. Det tog också lite längre tid än vanligt. Visa Sofia, stryka i boken, hämta ryggsäck... När vi kom hem var klockan hela 16:30. och jag hämtar Filip vid 15-tiden. Då kan ni gissa hur lång tid allt tog idag. Det blev så bråttom när vi kom hem.

På med pytten i pannan, leta efter Fotbollskläder, underhålla Sofia, ringa hem Benny. Allt på en gång. Vi hade bråttom för vi skulle få skjuts med Perre till fotbollen ikväll. Han skulle komma runt 17:10. Så det blev lite full fart men det gör inget för det är så kul att Ebba vill vara med igen. Men att det skulle krävas att jag blev hjälptränare också, det trodde jag inte. Det var alltså första kvällen som hjälptränare för tjejerna. Jättekul var det. Hoppas att tjejerna hade kul också. Jag tror nog det. Det var i alla fall full fart på träningen. De fick först springa runt koner och sen skjuta mot mål, i två olika stationer. Sen delade vi upp i tre lag, där två lag mötte varandra och det tredje laget tränade på mera skott vid sidan av. Hela träningen avslutades med idioten.

När vi kom hem hade pappa och Maud varit på snabb-besök. Vi mötte dem i dörren när vi kom hem. Det var synd att vi inte fick veta om besöket lite tidigare för då hade vi ju kunnat vara hemma från fotbollen den kvällen. Men.. vad göra? Hej-hejdå. kul att ses. Det får väl bli längre nästa gång hoppas jag.

Det var en intensiv dag. Skall bli skönt att krypa ner i sängen snart och vila ut. I morgon är det inte lika hektiskt. Bara en BVCtid för Sofias mån koll.

Vikingahorn i Papier-maché

Inte en vikingafest utan vikingahorn. Men att köpa vikingahorn till alla gästerna kändes som en alltför stor och onödig investering. Och hur skulle vi servera välkomstmjöden till gästerna ute vid samlingsplatsen? Inte i de inhyrda kreamikkrusen iallafall. Vad fanns det då kvar som alternativ? Plastmuggar? Det tog en liten stund innan jag kom på hur det skulle gå till men så rätt som det var slog kreativiteten till igen och simsalabim gick det upp ett liljeholmens.

Självklart att gästerna skulle få välkomstdrycken serverade i vikingahorn där plastmuggen var gömd i hornet. Såhär i efterhand hade det ju varit förödande om vi serverat ur enbart plastmuggar. Det hade ju verkligen varit stämningssänkare.

Jag skulle såklart "klä in" plastmuggarna i Papier-maché och forma som ett stort horn. Det var bara att röra till pappersmassan, göra en prototyp, vilken blev helt okej sen starta tillverkningen av 53 horn. Puh!

Men det var inte riktigt så enkelt som det låter. En hel del moment skulle igenom innan det slutgiltiga hornet stod klart.

Jag började att forma två tidningssidor runt en plastmugg. Sen tog jag lite löst tidningspapper som jag knölade runt tidningssidorna så att allt sen kunde formas till ett horn. Därefter kletade jag på med tapetklisterdränkta tidningsremsor i många, många lager. Det var ju tvunget att bli stabilt och tjockt eftersom gästen sen skulle hålla i hornet och inte i plastmuggen som skulle kläs in.

Man kan ju lungt säga att varje horn tog sin lilla stund att tillverka. Och inte nog med det var det rätt lång torktid på dem också. Framförallt när det var så fuktigt i luften. Jag prövade med att ha de kladdiga hornen på en bricka på balkongen men det funkade inte så bra, torkmässigt. Sen ställde jag dem framför luftavfuktaren och då blev de torra på nån timme. Men egentligen kvittade det för jag hann nog bara med ca 8-10 horn om dan. Tur att jag började i god tid för en gångs skull.

När hornen hade torkat var det dags för färgläggning. Det var också lite klurigt att komma på hur det skulle gå till. Jag började måla med brun vattenfärg men det blev inte så bra. Det krävdes också tre strykningar innan färgen var täckande. Det hade jag varken lust eller tid med, tänk er 150 strykningar.

Sen testade jag att måla med vit väggfärg. Det funkade något bättre men det känndes väldigt kladdigt och det var lång torktid med färgen.

För att unvika alldeles för mycket kladd byggde jag ihop en ställning för hornen. Det bestod av uppochnedvända tomflaskor som jag skruvade fast i sågbocken. Toppen, då satt de fast när jag målade och blåste inte omkull när de precis hade fått färg på sig. Men det blev ändå inte så bra med att stryka på färgen med pensel.

Då kom jag på att jag kunde spraja hornen. Och där satt den!! Sex sprajburkar gick åt. Men det var det värt. Nu blev hornen både trefärgade och blanka, såg nästan ut som ett horn om man tittade på avstånd. Hornen passade iallafall utmärkt som tillhygge att dricka mjöd och hallonsaft ur under de första timmarna på festen, det var huvudsaken.

16 sept - En kalashelg är slut

Yiippiiii! Jag har äntligen fått en ny kamera.

Nu känns det ju roligt att blogga igen. Den förra åkte i backen när jag skulle tömma skötväskan i somras så displayen gick sönder.

Hmm. Det lönar sig att fylla år ibland.



Och så fick jag en egen elgitarr till playstation 2 också. Nu kan vi rocka loss tillsammans eller mot varandra. Men det är svårt att slå någon från en TV-spelsgeneration. Man har ju inte rätta knycken..


Tja, det är otroligt vad åren går, 36 år. Det är ju bara fyra år kvar till 40. Benny har nog redan lite ågren för att det skall bli en bra fest när det sen är min tur att firas på riktigt. Ja, det är nog ganska svårt att slå den underbara tillställning som vi alla fick till när Benny fyllde jämt.


Jag var inte heller så sugen på att blogga då, för att avslöja allt som var på gång eller i ärlighetens namn hade jag nog inte så mycket tid heller, för den delen. Det var så mycket som skulle fixas och trixas med. För den nyfikne finns det hela kalaset att kolla in på www.tjelvling.se/blot Under hösten kommer jag också att lägga in lite pysseltips tagna från festen. Det kommer att kunna läsas under pysselrubriken.


Idag hade vi några vänner på fika. Ammie, Lasse och Freddy. Susanne, Janne, Isabelle och Teo. Igår var det fika med Bennys släktingar. Hela helgen har varit ett enda stort fikakalas. Det är nog Filip rätt nöjd med. Vår alltid så fikasugne son.


Sofia har också lärt sig att krypa på riktigt idag. Idag lossnade det. Från att ha ålat och kråmat sig fram i flera veckor kom nu benen på rätt plats och krypningen var ett faktum. Jätteskoj. Men det går fortare att krypa än att åla sig så vi får se upp.