En av många julgrupper som skapades inför julbasaren i Stureby 2007.måndag 3 december 2007
Återvinning av gamla krukor, flätad korg
Två hyacinter i en kruka, på med mossa och lägg ett glittrande hjärta
i mitten. Knyt ett rött sidenband runt och trä i en träetikett som sedan köparen kan skriva sin julhälsning på. Enklare än så kan det nog inte bli.
i mitten. Knyt ett rött sidenband runt och trä i en träetikett som sedan köparen kan skriva sin julhälsning på. Enklare än så kan det nog inte bli.torsdag 18 oktober 2007
15 okt - förkylningströtthet
Upp och lämna barnen på skola och dagis helt enligt planerna. Sen hem och krypa ner i sängen igen. Idag kändes allt extra segt. Skulle egentligen ha varit med om omföderskegruppens tredje träff på BVC men vad skall man göra när Sofia hade feber och jag kände mig allmänt krasslig också. Bara att ställa in. Det gjorde jag också med kometkursen på kvällen. Kicki och Anton skulle egentligen ha varit barnvakt till Filip och Sofia men det fick jag också blåsa av tyvärr. Hoppas det kan gå en annan gång.
14 okt - vaktavlösning
Vilken vecka... först kometkurs, partylitekväll, föräldramöte och james blunt, bussresan... när skall jag få soova?? Ja inte var det på söndagen iallafall. Benny drog vid sjutiden. Planet till Israel gick sen från Arlanda 9:00. Så det var bara att pallra sig upp vid sjusnåret och göra välling till Sofia, sen var man igång igen. Tur att det bara var några få aktivieter på söndagen. Lämnade Ebba till Perre för pingisträning, lämnade Filip på Ida och Hugos kalas på em. ände mig trött, seg och början till förkyld. Sofia hade feber. det blev en tidig sänggång.
12-13 okt - Bussresan till Ullared
I natt händer det.. skall med Ammie och Yvonne till Ullared. Shoppingmeckat, årets turistmål. ja kärt barn har många namn. Vi var först på gång med att bila ner och övernatta i en campingstuga men det var ju slutsålt sedan länge, när vi väl tog kontakt. Helgerna i oktober/november är tydligen inget att leka med.
Yvonne tipsade om att haka på en bussresa istället och efter några sökningar på nätet hittade jag en annons på blocket. En bussresa från Åkersberga till Ullared 350 kr, den 12-13 oktober. Passade oss perfekt! Det jobbiga var att komma upp i tid då bussen gick 03:00 på natten till lördagen. Hade kontakt med Mia som höll i trådarna och fick höra att vi kunde hoppa på i Kungens Kurva istället. Kanon, slippa köra ända till Åkersberga när ändå bussen skulle åt vårt håll. Vi bestämde oss för att hänga med. Tanken var att bussen skulle vara i Ullared mellan 09:00-18:00 på lördagen. Något trötta men ändå förväntansfulla stod vi och väntade på bussen vid statoilmacken i Skärholmen på fredagsnatten. Vi hade gjort frukost och hade kuddar, filtar och tidningar med för att fördriva tiden på bussen. Bussen stannade vid lite olika ställen på vägen ner. När vi kom till visingsö tog busschauffören en 30 minuters rast. Det visste vi inte om. Då hade vi ju inte behövt haft med egen frukost. Kollade m receptionisten och fick okej med att äta den egna frukosten vid några småbord med fantastisk utsikt över vattnet. Sämre frukost kunde man ju ha haft. Nästa stop var GeKås i Ullared.
Vi var inte framme förrän 10:00. Det här skulle bli intressant. Ögonen var faktiskt lite grusiga efter valdigt för få timmars sömn. Det var lite kö för att få ut en kundvagn. Vi ställde oss lydigt i kön. Efter ett tag tog vagnarna slut och det blev lite panik. Till nästa ställe där det fanns vagnar. Kön var hur lång som helst och den rörde sig inte ett dugg. Efter en liten stund kom två vakter och drog ut tejp för att avgränsa tre meter framför kundvagnsparkeringen. Vakten sa högt, och så tar vi det lite lungt. Låt oss ställa in vagnarna i fårorna innan ni rycker dem.
Det tog rätt lång tid innan det var vår tur att få en vagn. När vi kom fram till vakten så berättade han att han inte hade varit med om att det var kö till kundvagnarna tidigare. Hmm bådade inte gott. När vi väl fick vår kundvagn gick vi fram till Ammie som hade turen att få en vagn tidigare och ställde oss med henne, det sparade vi nog rätt många minuters köande på. Yvonne och Ammie fick gå en sväng runt i affärerna utanför eftersom de inte varit i Ullared tidigare. Tror jag stod lite mer än en timme i kö innan det var vår tur. Vi hann käka hamburgare/korv/tunbrödsrulle innan vi kom in i butiken. Gott! Kunde ju passa på att äta om vi ändå skulle stå och köa utanför grillen. Sparade vi tid sen inne i affären. Vi kom väl in lite före halv tolv. Gick på egen tur. Först till leksakerna, sen ljus, julsaker, mot kläderna. Fikadags. Sen barnkläder. När jag var vid barnkläderna ringde Ammie och påminde om att bussen hade öppet mellan 14-15 ifall man ville lämna in några grejer. Hela vagnen var redan full så jag passade på att tömma, tänkte jag. Grejen var bara det att det var 45 minuter till i kassan innan jag var igenom. Bort till bussen och ner med grejorna i tre svarta plastsäckar. Skrev namnet på maskeringstape sen in med allt i bussen. Tillbaka till shoppingen igen. Barnkläder, damkläder, dukar, gardiner, fritidsprylar.. Sen tog orken slut. I vanliga fall skulle jag nog ha handlat lite till men det var så trångt, så trångt och vet inte hur många gånger jag blev påkörd eller körde på nån annan med vagnen. De flesta tog det med ett leende och det var rätt skön stämning inne i affären trots allt. Tänka sig vilket fenomen. På bussen hem ställde vi oss frågan om männen skulle ha gjort samma grej. Troligen inte. Tänk vad kvinnor det var inne i butiken, tänk vad många som rest många, många mil, för att knappt äta nåt under dan, trängas inne i butiken, bli påkörd och köra på andra.. vi kom fram till att det bara är kvinnor som kan göra en sån grej. Men kul va det och många fynd blev det. Hela fyra svarta säckar lastade jag ur bussen när vi kom tillbaka till statoilmacken på lördagsnatten.
Yvonne tipsade om att haka på en bussresa istället och efter några sökningar på nätet hittade jag en annons på blocket. En bussresa från Åkersberga till Ullared 350 kr, den 12-13 oktober. Passade oss perfekt! Det jobbiga var att komma upp i tid då bussen gick 03:00 på natten till lördagen. Hade kontakt med Mia som höll i trådarna och fick höra att vi kunde hoppa på i Kungens Kurva istället. Kanon, slippa köra ända till Åkersberga när ändå bussen skulle åt vårt håll. Vi bestämde oss för att hänga med. Tanken var att bussen skulle vara i Ullared mellan 09:00-18:00 på lördagen. Något trötta men ändå förväntansfulla stod vi och väntade på bussen vid statoilmacken i Skärholmen på fredagsnatten. Vi hade gjort frukost och hade kuddar, filtar och tidningar med för att fördriva tiden på bussen. Bussen stannade vid lite olika ställen på vägen ner. När vi kom till visingsö tog busschauffören en 30 minuters rast. Det visste vi inte om. Då hade vi ju inte behövt haft med egen frukost. Kollade m receptionisten och fick okej med att äta den egna frukosten vid några småbord med fantastisk utsikt över vattnet. Sämre frukost kunde man ju ha haft. Nästa stop var GeKås i Ullared.
Vi var inte framme förrän 10:00. Det här skulle bli intressant. Ögonen var faktiskt lite grusiga efter valdigt för få timmars sömn. Det var lite kö för att få ut en kundvagn. Vi ställde oss lydigt i kön. Efter ett tag tog vagnarna slut och det blev lite panik. Till nästa ställe där det fanns vagnar. Kön var hur lång som helst och den rörde sig inte ett dugg. Efter en liten stund kom två vakter och drog ut tejp för att avgränsa tre meter framför kundvagnsparkeringen. Vakten sa högt, och så tar vi det lite lungt. Låt oss ställa in vagnarna i fårorna innan ni rycker dem.
Det tog rätt lång tid innan det var vår tur att få en vagn. När vi kom fram till vakten så berättade han att han inte hade varit med om att det var kö till kundvagnarna tidigare. Hmm bådade inte gott. När vi väl fick vår kundvagn gick vi fram till Ammie som hade turen att få en vagn tidigare och ställde oss med henne, det sparade vi nog rätt många minuters köande på. Yvonne och Ammie fick gå en sväng runt i affärerna utanför eftersom de inte varit i Ullared tidigare. Tror jag stod lite mer än en timme i kö innan det var vår tur. Vi hann käka hamburgare/korv/tunbrödsrulle innan vi kom in i butiken. Gott! Kunde ju passa på att äta om vi ändå skulle stå och köa utanför grillen. Sparade vi tid sen inne i affären. Vi kom väl in lite före halv tolv. Gick på egen tur. Först till leksakerna, sen ljus, julsaker, mot kläderna. Fikadags. Sen barnkläder. När jag var vid barnkläderna ringde Ammie och påminde om att bussen hade öppet mellan 14-15 ifall man ville lämna in några grejer. Hela vagnen var redan full så jag passade på att tömma, tänkte jag. Grejen var bara det att det var 45 minuter till i kassan innan jag var igenom. Bort till bussen och ner med grejorna i tre svarta plastsäckar. Skrev namnet på maskeringstape sen in med allt i bussen. Tillbaka till shoppingen igen. Barnkläder, damkläder, dukar, gardiner, fritidsprylar.. Sen tog orken slut. I vanliga fall skulle jag nog ha handlat lite till men det var så trångt, så trångt och vet inte hur många gånger jag blev påkörd eller körde på nån annan med vagnen. De flesta tog det med ett leende och det var rätt skön stämning inne i affären trots allt. Tänka sig vilket fenomen. På bussen hem ställde vi oss frågan om männen skulle ha gjort samma grej. Troligen inte. Tänk vad kvinnor det var inne i butiken, tänk vad många som rest många, många mil, för att knappt äta nåt under dan, trängas inne i butiken, bli påkörd och köra på andra.. vi kom fram till att det bara är kvinnor som kan göra en sån grej. Men kul va det och många fynd blev det. Hela fyra svarta säckar lastade jag ur bussen när vi kom tillbaka till statoilmacken på lördagsnatten.
10 okt - James Blunt exklusive
Och så va det dags... för den annorlunda kvällen där man fick känna sig lite exklusiv. Jag bjöd med Kea på den andra biljetten. Först var det föräldramöte på dagis. Så uppklädd kommer jag nog aldrig att vara på dagis igen :-) Sen t-banan in till centralen. Vi började kvällen m en drink som vi inte testat förut. Det blev lite miss vid beställningen. Jag hade en drinkidé om päronvodka och ginger ale men Kea hörde fel och beställde gingerale m päronkonjak. Sprit som sprit :-) Vi förstod att det var ett misstag när jag träffade på en fd. jobbarpolare Cecilia och hon frågade vad vi drack och jag svarade päronvodka m ging... och Kea tittade lite frågande. Då som först fattade vi att det inte var rätt sprit i glaset :-) Kan säga att det ändå var okej trots att drinken m päronvodka som vi beställde lite senare var något bättre.
När väl James entrtade scenen var det ett härligt gung bland publiken, svårt att inte gunga med i låtarna. Kände faktiskt igen fyra låtar även om jag först trodde att jag bara skulle känna igen två. Men det var bra. Framförallt kul att vara ute igen och mingla runt en smula på krogen.
Det blev tidig hemgång för Kea skulle vidare till Franska riveran tidigt, tidigt nästa dag. Men kul att få känna sig lite utvald för en kväll, vi var faktiskt inte alls så många som jag ändå trodde att det skulle vara i publiken, även om det kändes som något fler än 100 pers.
När väl James entrtade scenen var det ett härligt gung bland publiken, svårt att inte gunga med i låtarna. Kände faktiskt igen fyra låtar även om jag först trodde att jag bara skulle känna igen två. Men det var bra. Framförallt kul att vara ute igen och mingla runt en smula på krogen.
Det blev tidig hemgång för Kea skulle vidare till Franska riveran tidigt, tidigt nästa dag. Men kul att få känna sig lite utvald för en kväll, vi var faktiskt inte alls så många som jag ändå trodde att det skulle vara i publiken, även om det kändes som något fler än 100 pers.
9 oktober - Partylitekväll
Ikväll hade vi en tjejkväll här hemma m partylitegrejer. Vad mysigt det blir med en massa ljus. Köpte som vanligt alldeles för mycket men det kan va bra att ha senare i höstmörkret. Det fanns tre höstlövshållare som jag blev förtjust i direkt, sen blev det en lykta som man kan sätta i egna kort, bilder, löv mm + några votivljus och några t-ljus med olika dofter. Leveransen kommer nog om ca två veckor. Kul! Då skall det "brännas"
torsdag 4 oktober 2007
4 okt - kanelbullens dag
Idag har jag städat i stort sett hela huset. Det är otroligt vilket stort hus vi har nu. Det märks inte minst när det skall dammsugas i alla vrår. Kanske dags att investera i lite städhjälp. Jag har bara så svårt för det. Inte för att det kostar pengar utan för att någon annan skall städa efter oss. Känns lite väl lyxigt, men okej, idag tyckte jag att det skulle ha vart skönt om någon annan hade gjort det. Fast egentligen skulle jag inte behöva hjälp med den dagliga städningen utan mer storstädningen.
Det var nog ganska länge sen jag gjorde ett jätteryck med det. Dammiga lister, smutsiga avtryck på dörrar och väggar ute i hallen, skitiga speglar och inte på tal om vilka smutsiga fönster som visade sig idag när solen låg på. Hu och fy. Minns att vi räknade till 43 fönster då första året när vi skulle ge oss i kast med att renovera alla fönster och karmar. Orken tog slut när vi hade gjort hela övervåningen och några fönster på nedra plan. Det tar sin lilla tid att pusta dem också. Kanske skall kolla vad det kostar att få någon annan som kan göra jobbet. Vi skulle också behöva hjälp med att byta ut trasiga delar på persiennerna. Jag började också med en sådan renovering för nåt år sen, men det är så pilligt att det inte är värt att hålla på med det själv.
Idag gick det skapligt bra att lämna Filip på dagis, trots att det var en mulledag. Vad skönt att det verkar ha släppt nu igen. Efter dagislämningen tog jag en promenad bort till Myrans livs och hämtade ut Ellos-paketet. Vidare till BEA och köpa lite fina blommor att ha vid husingången. Solen strålade verkligen idag. Trots att det var kyligt ute var det en fantastisk höstdag. Va inte så sugen på att börja städa egentlligen, men det var så tvunget inför kvällens tjejträff. På vägen hem från BEA kom en polisbil körandes på Tussmötevägen med fullt pådrag. Strax efter kom ambulansen. Polisbilen svängde upp på Skönviksvägen men ambulansen fortsatte en liten bit till, bromsade sen in och vände och körde också upp på Skönviksvägen. Ojdå.
Det kändes inte bra. Då har det hänt en olycka i området, tänkte jag. När jag kom fram till vår korsning var vägen avspärrad under viadukten. Det gick inte att se vad som hade hänt, men det stod en barnvagn kvar på trottoaren. Det syntes klart. Pratade lite med grannarna i gula huset och de hade inte heller sett vad som egentligen hade hänt, men de visade oro för att det kunde varit mamman till barnet som råkat ut för något.
När jag gick upp för vår backe såg jag att mamman till barnvagnen gick fram till vagnen och sedan fortsatte sin promenad. En annan person flyttade på en cykel, och ambulanspersonalen lyfte in en tjej som satt på båren. Troligtvis kan det ha varit en cykelolycka. Vad otäckt. Hoppas att det gick bra för tjejen och att det inte var allt för allvarligt. En olycka slår verkligen till precis var som hels, när som helst. Det är bara så hemst när det väl händer. Skönt ändå att se att personen i fråga satt upp på båren. Fortsatte hemåt och pulade i huset.
Ringde Monica som Tina tipsade om igår angående Komet-utbildningen. Jag fick platsen. Vad kul. Måndagskvällar 18:30 i en lokal vid Högdalen. Enda som är trist är att det krockar med fotbollen, men det får gå. Tror att det blir åtta måndagskvällar framöver. Men vad kul det skall bli. Hoppas på att bli stärkt ytterligare i föräldraskapet. Och komma över allt gnat och tjafs som vi har här hemma, nästan dagligdags.
När kvällen kom var huset ändå rätt iordning. Helena fick välja om hon ville köra nere i köket eller uppe i pysselköket. Lotten föll på pysselköket. Jag tror att det var ett rätt bra val. Vi hade nog inte haft så bra ljus i det vanliga köket. Så satt vi lite närmare också, det kändes riktigt kul ikväll. Många frågor på produkterna och hur de skulle användas. Ann, Karin, Camilla och Houida var med. Vi fikade och firade kanelbullens dag efteråt.
Hmmm, jag tänkte ju inte på att alla andra jobbade och hade såklart redan ätit sin kanelbulledos genom jobbet. Men, men. Goda var dem iallafall. Ett stort plus till Älvsjö bageri för deras goda bakverk.
Bra också att huset nu är genomstädat inför morgondagens middagsbjudning. Yvonne och Håkan är gästerna. Vad kul det skall bli. Det var verkligen länge sen vi träffades och hann prata av oss. Det blir inte så naturligt när de flyttat upp på berget och barnen går i andra delar av skolan.
Det var bättre förr :-)
Det var nog ganska länge sen jag gjorde ett jätteryck med det. Dammiga lister, smutsiga avtryck på dörrar och väggar ute i hallen, skitiga speglar och inte på tal om vilka smutsiga fönster som visade sig idag när solen låg på. Hu och fy. Minns att vi räknade till 43 fönster då första året när vi skulle ge oss i kast med att renovera alla fönster och karmar. Orken tog slut när vi hade gjort hela övervåningen och några fönster på nedra plan. Det tar sin lilla tid att pusta dem också. Kanske skall kolla vad det kostar att få någon annan som kan göra jobbet. Vi skulle också behöva hjälp med att byta ut trasiga delar på persiennerna. Jag började också med en sådan renovering för nåt år sen, men det är så pilligt att det inte är värt att hålla på med det själv.
Idag gick det skapligt bra att lämna Filip på dagis, trots att det var en mulledag. Vad skönt att det verkar ha släppt nu igen. Efter dagislämningen tog jag en promenad bort till Myrans livs och hämtade ut Ellos-paketet. Vidare till BEA och köpa lite fina blommor att ha vid husingången. Solen strålade verkligen idag. Trots att det var kyligt ute var det en fantastisk höstdag. Va inte så sugen på att börja städa egentlligen, men det var så tvunget inför kvällens tjejträff. På vägen hem från BEA kom en polisbil körandes på Tussmötevägen med fullt pådrag. Strax efter kom ambulansen. Polisbilen svängde upp på Skönviksvägen men ambulansen fortsatte en liten bit till, bromsade sen in och vände och körde också upp på Skönviksvägen. Ojdå.
Det kändes inte bra. Då har det hänt en olycka i området, tänkte jag. När jag kom fram till vår korsning var vägen avspärrad under viadukten. Det gick inte att se vad som hade hänt, men det stod en barnvagn kvar på trottoaren. Det syntes klart. Pratade lite med grannarna i gula huset och de hade inte heller sett vad som egentligen hade hänt, men de visade oro för att det kunde varit mamman till barnet som råkat ut för något.
När jag gick upp för vår backe såg jag att mamman till barnvagnen gick fram till vagnen och sedan fortsatte sin promenad. En annan person flyttade på en cykel, och ambulanspersonalen lyfte in en tjej som satt på båren. Troligtvis kan det ha varit en cykelolycka. Vad otäckt. Hoppas att det gick bra för tjejen och att det inte var allt för allvarligt. En olycka slår verkligen till precis var som hels, när som helst. Det är bara så hemst när det väl händer. Skönt ändå att se att personen i fråga satt upp på båren. Fortsatte hemåt och pulade i huset.
Ringde Monica som Tina tipsade om igår angående Komet-utbildningen. Jag fick platsen. Vad kul. Måndagskvällar 18:30 i en lokal vid Högdalen. Enda som är trist är att det krockar med fotbollen, men det får gå. Tror att det blir åtta måndagskvällar framöver. Men vad kul det skall bli. Hoppas på att bli stärkt ytterligare i föräldraskapet. Och komma över allt gnat och tjafs som vi har här hemma, nästan dagligdags.
När kvällen kom var huset ändå rätt iordning. Helena fick välja om hon ville köra nere i köket eller uppe i pysselköket. Lotten föll på pysselköket. Jag tror att det var ett rätt bra val. Vi hade nog inte haft så bra ljus i det vanliga köket. Så satt vi lite närmare också, det kändes riktigt kul ikväll. Många frågor på produkterna och hur de skulle användas. Ann, Karin, Camilla och Houida var med. Vi fikade och firade kanelbullens dag efteråt.
Hmmm, jag tänkte ju inte på att alla andra jobbade och hade såklart redan ätit sin kanelbulledos genom jobbet. Men, men. Goda var dem iallafall. Ett stort plus till Älvsjö bageri för deras goda bakverk.
Bra också att huset nu är genomstädat inför morgondagens middagsbjudning. Yvonne och Håkan är gästerna. Vad kul det skall bli. Det var verkligen länge sen vi träffades och hann prata av oss. Det blir inte så naturligt när de flyttat upp på berget och barnen går i andra delar av skolan.
Det var bättre förr :-)
3 okt - James Blunt here we come
Tro det eller inte men jag vann i en av Metros tävlingar. Och inte vad som helst utan ett inträde till en exklusiv spelning med James Blunt på Berns salonger den 10 oktober. Jag som aldrig vinner nåt.. Det här skall ju bli toppenroligt. Det verkade som att det bara fanns 100 platser och att biljetterna endast gick att få tag på genom att vinna på tävling. Och jag fick två :-) Slå det ni!!
Brukar inte delta i tävlingar i vanliga fall men just den här gången var jag så irriterad att vi inte fick några idolbiljetter. Hade jag varit smart hade jag köpt biljetterna direkt på kvällen när jag var inne och kollade på sidan, men dum som jag är ville jag se hur många tjejer som ville hänga på först. Resultatet blev att det inte fanns några biljetter alls, allt såldes slut på mindre än 24 timmar. Typiskt. Jag började surfa runt för att se vad som fanns istället. Då fick jag syn på tävlingen och fyllde i och skickade in. Men jag kunde aldrig tro att jag skulle vinna. "You´re beatuiful". Det skall bli skoj.
Fick också mail från SVT ang biljetter till Babbenprogrammet på TV. Om jag fått biljetter som TV-publik hör de av sig två veckor innan utsatt datum. Jag kommer bara inte ihåg vilket datum jag satte upp oss på. Så det blir att vänta och se. Sen kommer mamma och Tord också upp den 8 november då vi skall gå och se Fredag hela veckan. Jag fick nästan alla biljetter utom idol-biljetterna, så jag skall vara nöjd. Snart åker vi Ullared också, Ammie och jag. Sen pratade hanna om en tjej-kryss också. Det måste vi ju få till. Och en "mamma-glögg" med mammrorna i Ebbas klass skulle vara kul att få till. Nu när vi är så många och det blir knepigt med tjejmiddag för klassmamrorna här hemma.
Ja, vilken kul höst att se fram emot.
Vilken kul dag det varit idag också. Förmiddagen började med bussresa till Fruängen och hudläkarbesök. Gick till Bandhagen för att ta bussen. Var först vid hållplatsen och fick vänta ganska länge på att bussen skulle komma. När den väl kom "trängde" sig en annan mamma med barnvagn på bussen före mig så det var knappt att jag kom in med min vagn. Snacka om idiot. Tänk om jag inte kommit med då hade jag nog fått ett utbrott. Tur att jag inte åker buss så ofta. Det kanske inte funkar med turordning på kötiden längre utan först på.. Hmmm
Vilket centrum, Fruängens C. Det såg inte så fräscht ut, värsta betongen. Men hittade snabbt fram till Christinas mottagning. Vad kul det var att träffa henne igen. Såg ut att må bra. Hon berättade också att hon fått ett barn till, sen vi sågs sist. Fick se kort på de gulliga barnen. Vad stora de blivit sen jag träffade dem på GranCanaria 2002. Det var ju faktiskt fem år sen sist. ja, tiden den går. Jag fick mina krämer som jag ville ha, sen efter läkarbesöket gick jag in på en resturang och beställde en dagens och värmde mat till Sofia. Före i kön stod två herrar som nog var lite alkisvarning på. Men spelar roll, jag hjälpte dem och sträckte fram varsin bricka till dem och bytte några ord. Vad kul det är att prata med sådana människor, de uppskattar verkligen att bli sedda. Sen lite senare frågade de om åldern på Sofia och berättade att de hade egna barn. Kul att få kontakt och byta några ord. Så länge de inte är farliga eller allt för tankade är det okej tycker jag.
Efter maten drog vi inte till stan, jag och Sofia. Shoppingrundan var inledd. Först bytte jag koftan på GinaTricot. Men det blev en del nya plagg istället, en brunaktig tunika, en svart långärmad t-shirt och en brun kortärmad t-shirt med knappar. Sen vidare till H&M, där blev det också napp. Jag köpte ett par coola byxor och en stickad v-ringad grå tröja. Shoppingrundan avslutades på Drömhuset, där det blev både tallrikar, tändstickor och en klok-bok till Cecilia.
Oj, dags att bege sig hemmåt. Tunnelbanan stod stilla rätt länge pga växelfel vid Gullmarsplan. Kom försent till dagis. Typiskt en dag när Anton skulle följa med Filip hem. Antons mamma kom och hämtade två timmar senare.
Kvällen flöt på utan några större fadäser. När barnen somnat prövade jag igenom alla mina kläder, ja faktiskt vartenda plagg som hänger på galge och alla byxorna. Kunde rensa bort så mycket som tre hela flyttkartonger. Två var fullproppade med kläder, den trejde halvfull. Vad skönt det var att få göra en ordentlig rensning. Många plagg var för stora. Dem köpte jag när jag väntade Sofia, sådär i början innan mammakläderna tar vid. Andra plagg satt inte så snyggt av olika anledningar. Endel plagg kändes helt omoderna. Något plagg var trasigt och oanvändbart. Ja som sagt, det blev en hel del mindre. Nu är det bara tshirtarna kvar att testa igenom. Men det får bli vid ett annat tillfälle. Nu kan jag ut och handla lite nytt igen.
Brukar inte delta i tävlingar i vanliga fall men just den här gången var jag så irriterad att vi inte fick några idolbiljetter. Hade jag varit smart hade jag köpt biljetterna direkt på kvällen när jag var inne och kollade på sidan, men dum som jag är ville jag se hur många tjejer som ville hänga på först. Resultatet blev att det inte fanns några biljetter alls, allt såldes slut på mindre än 24 timmar. Typiskt. Jag började surfa runt för att se vad som fanns istället. Då fick jag syn på tävlingen och fyllde i och skickade in. Men jag kunde aldrig tro att jag skulle vinna. "You´re beatuiful". Det skall bli skoj.
Fick också mail från SVT ang biljetter till Babbenprogrammet på TV. Om jag fått biljetter som TV-publik hör de av sig två veckor innan utsatt datum. Jag kommer bara inte ihåg vilket datum jag satte upp oss på. Så det blir att vänta och se. Sen kommer mamma och Tord också upp den 8 november då vi skall gå och se Fredag hela veckan. Jag fick nästan alla biljetter utom idol-biljetterna, så jag skall vara nöjd. Snart åker vi Ullared också, Ammie och jag. Sen pratade hanna om en tjej-kryss också. Det måste vi ju få till. Och en "mamma-glögg" med mammrorna i Ebbas klass skulle vara kul att få till. Nu när vi är så många och det blir knepigt med tjejmiddag för klassmamrorna här hemma.
Ja, vilken kul höst att se fram emot.
Vilken kul dag det varit idag också. Förmiddagen började med bussresa till Fruängen och hudläkarbesök. Gick till Bandhagen för att ta bussen. Var först vid hållplatsen och fick vänta ganska länge på att bussen skulle komma. När den väl kom "trängde" sig en annan mamma med barnvagn på bussen före mig så det var knappt att jag kom in med min vagn. Snacka om idiot. Tänk om jag inte kommit med då hade jag nog fått ett utbrott. Tur att jag inte åker buss så ofta. Det kanske inte funkar med turordning på kötiden längre utan först på.. Hmmm
Vilket centrum, Fruängens C. Det såg inte så fräscht ut, värsta betongen. Men hittade snabbt fram till Christinas mottagning. Vad kul det var att träffa henne igen. Såg ut att må bra. Hon berättade också att hon fått ett barn till, sen vi sågs sist. Fick se kort på de gulliga barnen. Vad stora de blivit sen jag träffade dem på GranCanaria 2002. Det var ju faktiskt fem år sen sist. ja, tiden den går. Jag fick mina krämer som jag ville ha, sen efter läkarbesöket gick jag in på en resturang och beställde en dagens och värmde mat till Sofia. Före i kön stod två herrar som nog var lite alkisvarning på. Men spelar roll, jag hjälpte dem och sträckte fram varsin bricka till dem och bytte några ord. Vad kul det är att prata med sådana människor, de uppskattar verkligen att bli sedda. Sen lite senare frågade de om åldern på Sofia och berättade att de hade egna barn. Kul att få kontakt och byta några ord. Så länge de inte är farliga eller allt för tankade är det okej tycker jag.
Efter maten drog vi inte till stan, jag och Sofia. Shoppingrundan var inledd. Först bytte jag koftan på GinaTricot. Men det blev en del nya plagg istället, en brunaktig tunika, en svart långärmad t-shirt och en brun kortärmad t-shirt med knappar. Sen vidare till H&M, där blev det också napp. Jag köpte ett par coola byxor och en stickad v-ringad grå tröja. Shoppingrundan avslutades på Drömhuset, där det blev både tallrikar, tändstickor och en klok-bok till Cecilia.
Oj, dags att bege sig hemmåt. Tunnelbanan stod stilla rätt länge pga växelfel vid Gullmarsplan. Kom försent till dagis. Typiskt en dag när Anton skulle följa med Filip hem. Antons mamma kom och hämtade två timmar senare.
Kvällen flöt på utan några större fadäser. När barnen somnat prövade jag igenom alla mina kläder, ja faktiskt vartenda plagg som hänger på galge och alla byxorna. Kunde rensa bort så mycket som tre hela flyttkartonger. Två var fullproppade med kläder, den trejde halvfull. Vad skönt det var att få göra en ordentlig rensning. Många plagg var för stora. Dem köpte jag när jag väntade Sofia, sådär i början innan mammakläderna tar vid. Andra plagg satt inte så snyggt av olika anledningar. Endel plagg kändes helt omoderna. Något plagg var trasigt och oanvändbart. Ja som sagt, det blev en hel del mindre. Nu är det bara tshirtarna kvar att testa igenom. Men det får bli vid ett annat tillfälle. Nu kan jag ut och handla lite nytt igen.
1 okt - Aktivitetskvällen
Är det inte det ena, så är det det andra tänkte jag med andan i halsen på väg till första mötet i Föräldraforum. Måndagar är alltid jobbiga. Första dagen efter helgledigheten. Då är man ju inte riktigt i sitt esse, det hinns med mycket mer i slutet av en vecka. Skulle egentligen ha varit på BVC och den andra träffen i omföderskegruppen men Sofia var lite febrig så det fick vara. Kontaktade iaf en mamma och gav infot om RödaKorsets ABC-kurser. Ifall nån var intresserad. Det hände inte så mycket mer på den dan. Kvällen var däremot lite jobbigare. Först hämta barnen på dagis och skola, sen hem och fixa käk. På med kläder och sen iväg till fotbollsträningen med Ebba. Åkte lite tidigare för att vi skulle kunna dra hem direkt efter träningen istället, då jag skulle iväg på mötet i skolan 19:00. Fotbollen slutade 18:30. Det är ju tur att man inte själv blir svettig på träningarna för nån dusch hanns ju inte med på de fem minutrarna jag hade på mig att byta om för att dra iväg till skolan igen.
Mötet på skolan var intressant. Tänk ändå vad lite jag kände till om den stora skolan. Det var förvaltningsråd, aktivitetsfond, nattvandrare, julbazsar, husbyggesprotester värdegrundsdiskusssioner... Det var faktiskt riktigt kul att få vara med och träffa andra föräldrar, utanför klassen. Gjorde bort mig som vanligt.
Kom in i lokalen några minuter för sent. Hittade en ledig stol i mitten av långbordet. Satte mig och bytte nåt ord med tjejerna runt platsen. Sen startade mötet och diskussionerna fortgick. Jag tittade på tjejen som satt mittemot och hon såg rätt bekant ut, men jag kunde inte placera henne. Det tog ett tag men sen trillade poletten ner när hon började prata. Det var ju Charlotte. En kompis till Yvonne. Jag kände inte igen henne för hon har alltid varit mycket mer mejkad när jag träffat henne på en tjejmiddag och 40-årskalaset. Var tvungen att ursäkta mig när mötet var slut. Tänk att jag inte känt igen henne...
Det var fler kändisar med på mötet. Både Karin G och Karin O, Mia-Mariana och Catharina är alla föräldrar till barn som har gått på BlåKullen tidigare. Kul att träffas igen.
Ställde upp för julbazarsgruppen. Kan ju va nåt för mig, så som jag brinner för loppis, prylbytardagar och allt man kan tänka sig som handlar om att återvinna och inte slänga grejer i onödan. Tre mammor till anmäldes till gruppen. Tror att det kommer att bli riktigt roligt.
En av mammrorna hade jag inte sett förut men dagen efter gick hon förbi ute på gatan när jag stod och höll på i trädgården och det visade sig att hon bodde en gata bort. Ja, snacka om att välden är bra liten. Gruppen bokade in sitt första möte till den 22 oktober. Skall bli kul att höra vad det innebär med julbazaren.
Efter mer än tre timmar i möte var det dags att gå hem. Imorgon hägrar en lunchdate med Sara, en jobbarkompis som också går hemma med liten Hjördis.
Mötet på skolan var intressant. Tänk ändå vad lite jag kände till om den stora skolan. Det var förvaltningsråd, aktivitetsfond, nattvandrare, julbazsar, husbyggesprotester värdegrundsdiskusssioner... Det var faktiskt riktigt kul att få vara med och träffa andra föräldrar, utanför klassen. Gjorde bort mig som vanligt.
Kom in i lokalen några minuter för sent. Hittade en ledig stol i mitten av långbordet. Satte mig och bytte nåt ord med tjejerna runt platsen. Sen startade mötet och diskussionerna fortgick. Jag tittade på tjejen som satt mittemot och hon såg rätt bekant ut, men jag kunde inte placera henne. Det tog ett tag men sen trillade poletten ner när hon började prata. Det var ju Charlotte. En kompis till Yvonne. Jag kände inte igen henne för hon har alltid varit mycket mer mejkad när jag träffat henne på en tjejmiddag och 40-årskalaset. Var tvungen att ursäkta mig när mötet var slut. Tänk att jag inte känt igen henne...
Det var fler kändisar med på mötet. Både Karin G och Karin O, Mia-Mariana och Catharina är alla föräldrar till barn som har gått på BlåKullen tidigare. Kul att träffas igen.
Ställde upp för julbazarsgruppen. Kan ju va nåt för mig, så som jag brinner för loppis, prylbytardagar och allt man kan tänka sig som handlar om att återvinna och inte slänga grejer i onödan. Tre mammor till anmäldes till gruppen. Tror att det kommer att bli riktigt roligt.
En av mammrorna hade jag inte sett förut men dagen efter gick hon förbi ute på gatan när jag stod och höll på i trädgården och det visade sig att hon bodde en gata bort. Ja, snacka om att välden är bra liten. Gruppen bokade in sitt första möte till den 22 oktober. Skall bli kul att höra vad det innebär med julbazaren.
Efter mer än tre timmar i möte var det dags att gå hem. Imorgon hägrar en lunchdate med Sara, en jobbarkompis som också går hemma med liten Hjördis.
torsdag 27 september 2007
Dukning på vikingavis
Det finns tyvärr inte så mycket att göra när det gäller dukning vid ett vikingagille för det fanns ju inte så mycket att smycka borden med förr om åren, om jag har förstått historien rätt. Men det enkla är också oftast det fina så vi körde på det stuket. Krusen hyrdes in från en lajvförening, likaså långservetterna.
Tallrikarna var egentillverkade till gästernas stora förvåning och förtjusning. Ett träd hade fått ge vika för vikingafesten.
Tallrikarna sågades ut ur stammen. ca 2 cm tjocka skivor. Den utvalda stammen räckte till ca 55 tallrikar. En gäst kommenterade tallriken med att det var perfekt för när den ena sidan blev kladdig vände man bara tallriken och åt från den rena baksidan. Alla tips är bra...
Det skulle varit kul och sett gästernas förvåning när de 1) inte hittade några bestick och förstod att de skulle äta med händerna.
2) hittade den långa servetten och förstod att den skulle räcka till alla, att dela på.
Vikingasköldar
På en vikingafest behövs också sköldar. Vi tillverkade våra i byggplaywood efter en ritning från ungafakta.se.En skiva räckte till fem sköldar. Benny sågade ur de stora cirklarna med sticksågen. Sen var det bara att slipa av kanterna med sandpapper, grunda med grundfärg och måla alla med individuella mönster.
Det var nästan svårast att komma på vilka mönster respektive sköld skulle ha. Både grundfärg och falu-röda färgen fick strykas på två gånger för att det skulle bli bra. Som toppen på skölden sågade vi ur en mindre cirkel som jag sedan sprajade med silverfärg. Bennys pappa hjälpte oss med att montera handtag på sköldernas baksida. Ett stycke rep skruvades fast som ett handtag ifall sköldarna skulle komma till användning senare på kvällen, i en strid eller nåt. Eller så vi kunde hänga upp dem på nåt bra ställe.
Resultatet syns sen i bakgrunden på bilden till vänster. Vi hängde de färdiga skölderna uppe på uteplatsen. En gäst tyckte att det liknade ett vikingaskepp så det ser vi som ett gott resultat.27 sept - dagisbesöket
Studiebesöket på dagis blev riktigt lyckat idag. Filip var pigg och taggad i morse och gick med utan ett endaste gnat. När vi kom fram till dagis visade det sig att också Anton kommit tillbaka från sin resa. Kul att se honom igen! Vi kom dit strax innan 9 så samlingen blev första aktiviteten. Fröken hälsade Anton välkommen tillbaka, och hälsade oss välkomna. Sen fick Anton berätta lite om sin resa. Han hade också tagit med sig två trollsländor som var köpta i Kambodja och en jättefin tygödla som alla barnen sen också fick testa att hålla i. Efter det tog fröken fram en påse med laminerade lappar i olika färger och former. På varje lapp stod ett barns namn. Fröken höll upp en lapp och så fick barnen säga vilket namn som stod på lappen. Sen fick de också säga vilken färg det var på lappen och vilken form det var, cirkel, rund, rektangel, trekant.. osv. Barnen var jätteduktiga och nästan alla barnen kände igen sitt eget namn, kunde färgerna och vad formen kallades för.
När samlingen var över var det dags att gå ut och leka. Men först toa-besök och klä på sig ytterkläderna. Ute på gården lekte de en stund på baksidan i skogen, sen hämtade de hinkar och fyllde med vatten och testade lite vattenlek. Sen spelade vi bandy en lång stund. Filip, Anton och Jennifer fick dagens ära att duka till de andra barnen så de fick gå in lite tidigare och fixa borden och tallrikarna. Dagens lunch var gulaschsoppa och ostbulle. Jättegott! Barnen fick själva duka av efter maten. Sen var det lite tid över till fri innelek. De flesta barnen valde att bläddra i läseböcker. En fröken läste högt ur en bok för några barn. Så mycket mer hanns inte med innan det var dags för vilan. Barnen hämtade sina kuddar och gick till respektive avdelning för vila.
Filip som nu tillhör de äldre barnen gick till den gula vilan. Där skulle en fröken läsa högt ur en "kapitelbok" boken handlade om Sune. Det blev en liten stökig stund. Men det gör säkert sitt att jag och Sofia var med. Hon ville inte helt sitta still kan jag nog säga. En tjej ville snyta sig, en annan skulle på toa, en tredje kunde inte sitta still på sin plats och en fjärde höll på att knöla med sin kudde... jag så mycket vila blev det kanske inte men trots det somnade en kille under stunden. Filip fick näsblod och fick lägga sig på rygg en stund så det kunde gå över. Efter vilan fick barnen leka fritt inne på avdelningen. Sixten passade upp Sofia nästan hela tiden. Han tyckte nog det var riktigt roligt. Det tyckte jag med. Han hämtade leksaker, kollade på vad hon gjorde. Klappade. Han var så söt. Det var rätt hög ljudvolym men det är säkert svårt att få det tystare i en fri lek, där alla barn vill kunna prata med varandra och då är det ju lätt att röstläget höjs en smula. Filip och Anton lekte med den nya billeksaken nästan hela tiden fram till mellanmålet. Mellanmålet bestod av en smörgås med kalkonskiva på. Gott det med.
Efter mellis var det dags att tacka för oss och gå hem. Sofia somnade nästan direkt när jag la henne i vagnen. Hon hade ju bara sovit en kort stund på förmiddagen så hon var nog riktigt trött. När vi kom hem förberedde jag för fikat med Ann, Markus och Tobias. När de kom hem till oss gick vi först en runda i huset och kollade in den nya våningen. Sen lekte barnen en stund på ovanvåningen innan vi tog oss an skorporna, kexen och bullarna. Sen ville de spela Buzz-junior och det fick de såklart göra. Nästa gång kanske vi kan testa guitarheroes.
På kvällen ringde sen min hyresgäst i Kappelshamn och berättade att han ville säga upp avtalet. Han skulle köpa ett eget hus. Jaha! Då är vi först med egen sov-våning och sen också med egen sommarstuga på Gotland. Och allt inom loppet av två månader. Det var ju iof goda nyheter men det blir ju mycket att fundera på med en gång. Nu har vi iallafall nånstans att bo i sommar. Då kanske det kan bli en liten längre vistelse på gotland också och... jag hinner städa ur garaget som jag verkligen har velat göra under rätt lång tid nu.
Får drömma vidare om det nu i natt när jag somnar...
När samlingen var över var det dags att gå ut och leka. Men först toa-besök och klä på sig ytterkläderna. Ute på gården lekte de en stund på baksidan i skogen, sen hämtade de hinkar och fyllde med vatten och testade lite vattenlek. Sen spelade vi bandy en lång stund. Filip, Anton och Jennifer fick dagens ära att duka till de andra barnen så de fick gå in lite tidigare och fixa borden och tallrikarna. Dagens lunch var gulaschsoppa och ostbulle. Jättegott! Barnen fick själva duka av efter maten. Sen var det lite tid över till fri innelek. De flesta barnen valde att bläddra i läseböcker. En fröken läste högt ur en bok för några barn. Så mycket mer hanns inte med innan det var dags för vilan. Barnen hämtade sina kuddar och gick till respektive avdelning för vila.
Filip som nu tillhör de äldre barnen gick till den gula vilan. Där skulle en fröken läsa högt ur en "kapitelbok" boken handlade om Sune. Det blev en liten stökig stund. Men det gör säkert sitt att jag och Sofia var med. Hon ville inte helt sitta still kan jag nog säga. En tjej ville snyta sig, en annan skulle på toa, en tredje kunde inte sitta still på sin plats och en fjärde höll på att knöla med sin kudde... jag så mycket vila blev det kanske inte men trots det somnade en kille under stunden. Filip fick näsblod och fick lägga sig på rygg en stund så det kunde gå över. Efter vilan fick barnen leka fritt inne på avdelningen. Sixten passade upp Sofia nästan hela tiden. Han tyckte nog det var riktigt roligt. Det tyckte jag med. Han hämtade leksaker, kollade på vad hon gjorde. Klappade. Han var så söt. Det var rätt hög ljudvolym men det är säkert svårt att få det tystare i en fri lek, där alla barn vill kunna prata med varandra och då är det ju lätt att röstläget höjs en smula. Filip och Anton lekte med den nya billeksaken nästan hela tiden fram till mellanmålet. Mellanmålet bestod av en smörgås med kalkonskiva på. Gott det med.
Efter mellis var det dags att tacka för oss och gå hem. Sofia somnade nästan direkt när jag la henne i vagnen. Hon hade ju bara sovit en kort stund på förmiddagen så hon var nog riktigt trött. När vi kom hem förberedde jag för fikat med Ann, Markus och Tobias. När de kom hem till oss gick vi först en runda i huset och kollade in den nya våningen. Sen lekte barnen en stund på ovanvåningen innan vi tog oss an skorporna, kexen och bullarna. Sen ville de spela Buzz-junior och det fick de såklart göra. Nästa gång kanske vi kan testa guitarheroes.
På kvällen ringde sen min hyresgäst i Kappelshamn och berättade att han ville säga upp avtalet. Han skulle köpa ett eget hus. Jaha! Då är vi först med egen sov-våning och sen också med egen sommarstuga på Gotland. Och allt inom loppet av två månader. Det var ju iof goda nyheter men det blir ju mycket att fundera på med en gång. Nu har vi iallafall nånstans att bo i sommar. Då kanske det kan bli en liten längre vistelse på gotland också och... jag hinner städa ur garaget som jag verkligen har velat göra under rätt lång tid nu.
Får drömma vidare om det nu i natt när jag somnar...
onsdag 26 september 2007
26 sept - Filip har hemmadag
I morse fortsatte striden med att få med Filip till dagis. Han har dagisvägrat i två dagar. Eller det började egentligen redan i förra veckan när vi kom försent till Mulle. Då ville han inte heller gå. Stod länge i trädgården hemma och försöket att lirka och få fram varför han inte ville gå men det var bara tråkigt och jobbigt att gå. Efter en stunds lirkande gick han med efter att jag lovat att jag skulle säga till fröknarna att han inte ville gå. Det var en okej överenskommelse.
När vi kom dit tog en fröken över och pratade m Filip och sen gick det bra. Nu i måndags tog det oss nästan 40 minuter att ta sig hemifrån och sen bli klar med lämningen. Då försökte jag först att lyssna in och höra vad det kunde handla om, men han blir bara sur och tyst när jag försöker. Det kanske blir för mycket gnat? Den morgonlämningen slöt med att en fröken fick hålla i honom när jag gick. Igår var det ännu värre. Jag fick med honom efter att ha lovat att vi skulle kicka boll på väg till dagis, men sen var det stop. Gick direkt in för att hämta en fröken som kunde ta honom, innan det blev en allt för långdragen process. Fröken drog flera gånger i Filip och en gång höll hon på att dra med både mig och Sofia i fallet. Men Filip släppte ändå inte taget om mitt ena ben. Efter några försök släppte han till slut. Kan det verkligen vara normalt att hålla på så? Att personalen måste bända isär mamma och barn? Nja, jag har svårt för det. Det är säkert så att Filip bara "kör" med mig men det gör för ont i mig att hålla på såhär och ha sådana "strider" varje dag.
I morse bestömde vi ut att Filip skulle stanna hemma idag och att jag skulle vara med honom på dagis i morgon. Jag har faktiskt lovat Filip att jag skulle vara med honom en dag på dagis med eftersom jag var med Ebba en dag i skolan förra våren. Då var det ju så turbulent på dagiset så då kändes det inte som läge att som förälder tränga sig på. Men nu skall det bli skoj att va med. Tror Filip är lite peppad för morgondan.
Annars hade jag lunch med en mamma till en av Ebbas klasskompisar. Jättetrevligt. Vad mysigt det är när man är hemma på dagarna och hinner med såna aktiviteter också. Prata, prata.. Men själva lunchen blev inte så lyckad. Hittade ett recept som såg jättesmarrigt ut men i verkligheten blev det inte lika fint som på bilden. Tja, det smakade okej även om pastan råkade bli lite väl överkokt. Klockan gick fort. När mamman hade gått ville Filip leka med en kompis och vi ringde till Camilla. Det funkade jättebra. Filip och Noak lekte några timmar och hade skoj.
Sen var det de vanliga kvällsrutinerna som tog vid. Fick också tag på tjejen som ger ut de individuella numrena till klädbytardagen i Enskedeskolan den 13 oktober. Lovade att hjälpa till lite med marknadsföringen också, nu när jag ändå är hemma och träffar småbarnsföräldrar igen. Vi får väl se hur det går den här gången. Var också med i våras och då gick det verkligen över förväntan. Så har stora förhoppningar nu att de saker som vi växt ur kommer till nytta för någon annan.
När vi kom dit tog en fröken över och pratade m Filip och sen gick det bra. Nu i måndags tog det oss nästan 40 minuter att ta sig hemifrån och sen bli klar med lämningen. Då försökte jag först att lyssna in och höra vad det kunde handla om, men han blir bara sur och tyst när jag försöker. Det kanske blir för mycket gnat? Den morgonlämningen slöt med att en fröken fick hålla i honom när jag gick. Igår var det ännu värre. Jag fick med honom efter att ha lovat att vi skulle kicka boll på väg till dagis, men sen var det stop. Gick direkt in för att hämta en fröken som kunde ta honom, innan det blev en allt för långdragen process. Fröken drog flera gånger i Filip och en gång höll hon på att dra med både mig och Sofia i fallet. Men Filip släppte ändå inte taget om mitt ena ben. Efter några försök släppte han till slut. Kan det verkligen vara normalt att hålla på så? Att personalen måste bända isär mamma och barn? Nja, jag har svårt för det. Det är säkert så att Filip bara "kör" med mig men det gör för ont i mig att hålla på såhär och ha sådana "strider" varje dag.
I morse bestömde vi ut att Filip skulle stanna hemma idag och att jag skulle vara med honom på dagis i morgon. Jag har faktiskt lovat Filip att jag skulle vara med honom en dag på dagis med eftersom jag var med Ebba en dag i skolan förra våren. Då var det ju så turbulent på dagiset så då kändes det inte som läge att som förälder tränga sig på. Men nu skall det bli skoj att va med. Tror Filip är lite peppad för morgondan.
Annars hade jag lunch med en mamma till en av Ebbas klasskompisar. Jättetrevligt. Vad mysigt det är när man är hemma på dagarna och hinner med såna aktiviteter också. Prata, prata.. Men själva lunchen blev inte så lyckad. Hittade ett recept som såg jättesmarrigt ut men i verkligheten blev det inte lika fint som på bilden. Tja, det smakade okej även om pastan råkade bli lite väl överkokt. Klockan gick fort. När mamman hade gått ville Filip leka med en kompis och vi ringde till Camilla. Det funkade jättebra. Filip och Noak lekte några timmar och hade skoj.
Sen var det de vanliga kvällsrutinerna som tog vid. Fick också tag på tjejen som ger ut de individuella numrena till klädbytardagen i Enskedeskolan den 13 oktober. Lovade att hjälpa till lite med marknadsföringen också, nu när jag ändå är hemma och träffar småbarnsföräldrar igen. Vi får väl se hur det går den här gången. Var också med i våras och då gick det verkligen över förväntan. Så har stora förhoppningar nu att de saker som vi växt ur kommer till nytta för någon annan.
tisdag 25 september 2007
25 sept - beslut, beslut
Hur vill vi ha det nu när vi har hela huset för oss själva? (Ja nästan iallafall). I vilken ände skall vi börja? Det känns lite som vi har så mycket att ta tag i så ingenting kommer att hända. Nej, så är det såklart inte.
Vi har redan kånkat upp alla barnens grejer från deras rum och från källaren. Vi har också fått god hjälp av Tord att bära upp vår säng till det övre planet.
Nästa steg är att bli av med de gamla möblerna som ingick i den förra uthyrningen. Vi har annonserat på nätet men det verkar svårt att bli av med prylarna. Framförallt soffan och soffbordet. Nån som läser bloggen som är sugen? Hör av dej snarast, annars blir det tippen...
Grejerna är såklart gratis mot avhämtning. Riktigt så sunkiga är dem ju inte, men ändå.
Sängstommen i stål fick vi napp på igår. En tjej från Linköping var intresserad. Vi får se om det går att få iväg dit på nåt sätt. Sen har vi sängstommen i antikbetsad furu. Där är ännu inget napp. Det kanske blir bra eldningsved inför vintern? Vi har nämligen tackat ja till offerten på braskamin på övervåningen. Sen har vi också tagit in offerter på isolering av vinden och försökt att hitta en elektriker som kan tråda om den gamla elen på övervåningen.
Vi har redan kånkat upp alla barnens grejer från deras rum och från källaren. Vi har också fått god hjälp av Tord att bära upp vår säng till det övre planet.
Nästa steg är att bli av med de gamla möblerna som ingick i den förra uthyrningen. Vi har annonserat på nätet men det verkar svårt att bli av med prylarna. Framförallt soffan och soffbordet. Nån som läser bloggen som är sugen? Hör av dej snarast, annars blir det tippen...Grejerna är såklart gratis mot avhämtning. Riktigt så sunkiga är dem ju inte, men ändå.
Sängstommen i stål fick vi napp på igår. En tjej från Linköping var intresserad. Vi får se om det går att få iväg dit på nåt sätt. Sen har vi sängstommen i antikbetsad furu. Där är ännu inget napp. Det kanske blir bra eldningsved inför vintern? Vi har nämligen tackat ja till offerten på braskamin på övervåningen. Sen har vi också tagit in offerter på isolering av vinden och försökt att hitta en elektriker som kan tråda om den gamla elen på övervåningen.
måndag 17 september 2007
17 sept - En fullspäckad dag
Det här var en sån dag som verkligen var full av småaktiviteter från morgon till kväll. Även om det var trevliga sådana är det skönt med lite luft mellan, men det får bli i morgon istället. Dagen började som vanligt med frukost, blöjbyte, filip till dagis. Sen promenad bort till Globen, kolla efter ny jacka - hittade en jättefin ljusbruk kappa på KappAhl. Kostade 999 kr, men den var snygg. Får se om jag hinner ut och kolla fler alternativ innan jag slår till.
Vid 10:30 var det träff i den nya omföderskegruppen på BVC. Jag var med i en annan grupp tidigare men där kände jag lite att de andra mamrorna hade barn som var födda i slutet av 2006. Det var bara Sofia och en liten kille till som var födda 2007. Det var också bara en mamma som bodde i närområdet. Jag tog upp det med BVC och de tyckte att jag kunde skriva upp mig på nästa grupp också. I den här gruppen var det konstigt nog åldersmässigt långt mellan Sofia och nästa barn. Tror det var en tjej född i april. Är det verkligen ingen omföderska som fått barn mellan januari och april strax söder om Globen? Jag tycker att det låter lite konstigt men, jag kan ju ha fel. Det var iaf en väldigt trevlig mamma-grupp. Skall bli kul att träffas igen om två veckor.
Efter de två timmarna som vi satt i BVC-rummet ville jag shoppa vidare i Globen. Jag hängde först på och lunchade med en mamma från gruppen. Sen gick klockan. Det blev inte så mycket tid över till shopping men några affärer hann jag in i ändå. En påse fryst pytt i panna och Expressen från Ica var allt jag fick med hem. Fast det kanske var lika bra det...
Tog en promenad tillbaka till Stureby. In med pytten i frysen sen iväg till dagis och hämta upp Filip. Där fick vi vänta en stund för han skulle städa färdigt först innan vi kunde gå hem. Jag fick också se på kort som de tagit av en klossfigur som Filip byggt i förra veckan. Det var morfar som han avbildat av klossar. Intressant tolkning, om jag får säga det själv. Men fin var kloss-statyn. Otroligt vad barn får allt ifrån.
När han var klar kom vi iväg till skolan för att hämta Ebba. Det tog också lite längre tid än vanligt. Visa Sofia, stryka i boken, hämta ryggsäck... När vi kom hem var klockan hela 16:30. och jag hämtar Filip vid 15-tiden. Då kan ni gissa hur lång tid allt tog idag. Det blev så bråttom när vi kom hem.
På med pytten i pannan, leta efter Fotbollskläder, underhålla Sofia, ringa hem Benny. Allt på en gång. Vi hade bråttom för vi skulle få skjuts med Perre till fotbollen ikväll. Han skulle komma runt 17:10. Så det blev lite full fart men det gör inget för det är så kul att Ebba vill vara med igen. Men att det skulle krävas att jag blev hjälptränare också, det trodde jag inte. Det var alltså första kvällen som hjälptränare för tjejerna. Jättekul var det. Hoppas att tjejerna hade kul också. Jag tror nog det. Det var i alla fall full fart på träningen. De fick först springa runt koner och sen skjuta mot mål, i två olika stationer. Sen delade vi upp i tre lag, där två lag mötte varandra och det tredje laget tränade på mera skott vid sidan av. Hela träningen avslutades med idioten.
När vi kom hem hade pappa och Maud varit på snabb-besök. Vi mötte dem i dörren när vi kom hem. Det var synd att vi inte fick veta om besöket lite tidigare för då hade vi ju kunnat vara hemma från fotbollen den kvällen. Men.. vad göra? Hej-hejdå. kul att ses. Det får väl bli längre nästa gång hoppas jag.
Det var en intensiv dag. Skall bli skönt att krypa ner i sängen snart och vila ut. I morgon är det inte lika hektiskt. Bara en BVCtid för Sofias mån koll.
Vid 10:30 var det träff i den nya omföderskegruppen på BVC. Jag var med i en annan grupp tidigare men där kände jag lite att de andra mamrorna hade barn som var födda i slutet av 2006. Det var bara Sofia och en liten kille till som var födda 2007. Det var också bara en mamma som bodde i närområdet. Jag tog upp det med BVC och de tyckte att jag kunde skriva upp mig på nästa grupp också. I den här gruppen var det konstigt nog åldersmässigt långt mellan Sofia och nästa barn. Tror det var en tjej född i april. Är det verkligen ingen omföderska som fått barn mellan januari och april strax söder om Globen? Jag tycker att det låter lite konstigt men, jag kan ju ha fel. Det var iaf en väldigt trevlig mamma-grupp. Skall bli kul att träffas igen om två veckor.
Efter de två timmarna som vi satt i BVC-rummet ville jag shoppa vidare i Globen. Jag hängde först på och lunchade med en mamma från gruppen. Sen gick klockan. Det blev inte så mycket tid över till shopping men några affärer hann jag in i ändå. En påse fryst pytt i panna och Expressen från Ica var allt jag fick med hem. Fast det kanske var lika bra det...
Tog en promenad tillbaka till Stureby. In med pytten i frysen sen iväg till dagis och hämta upp Filip. Där fick vi vänta en stund för han skulle städa färdigt först innan vi kunde gå hem. Jag fick också se på kort som de tagit av en klossfigur som Filip byggt i förra veckan. Det var morfar som han avbildat av klossar. Intressant tolkning, om jag får säga det själv. Men fin var kloss-statyn. Otroligt vad barn får allt ifrån.
När han var klar kom vi iväg till skolan för att hämta Ebba. Det tog också lite längre tid än vanligt. Visa Sofia, stryka i boken, hämta ryggsäck... När vi kom hem var klockan hela 16:30. och jag hämtar Filip vid 15-tiden. Då kan ni gissa hur lång tid allt tog idag. Det blev så bråttom när vi kom hem.
På med pytten i pannan, leta efter Fotbollskläder, underhålla Sofia, ringa hem Benny. Allt på en gång. Vi hade bråttom för vi skulle få skjuts med Perre till fotbollen ikväll. Han skulle komma runt 17:10. Så det blev lite full fart men det gör inget för det är så kul att Ebba vill vara med igen. Men att det skulle krävas att jag blev hjälptränare också, det trodde jag inte. Det var alltså första kvällen som hjälptränare för tjejerna. Jättekul var det. Hoppas att tjejerna hade kul också. Jag tror nog det. Det var i alla fall full fart på träningen. De fick först springa runt koner och sen skjuta mot mål, i två olika stationer. Sen delade vi upp i tre lag, där två lag mötte varandra och det tredje laget tränade på mera skott vid sidan av. Hela träningen avslutades med idioten.
När vi kom hem hade pappa och Maud varit på snabb-besök. Vi mötte dem i dörren när vi kom hem. Det var synd att vi inte fick veta om besöket lite tidigare för då hade vi ju kunnat vara hemma från fotbollen den kvällen. Men.. vad göra? Hej-hejdå. kul att ses. Det får väl bli längre nästa gång hoppas jag.
Det var en intensiv dag. Skall bli skönt att krypa ner i sängen snart och vila ut. I morgon är det inte lika hektiskt. Bara en BVCtid för Sofias mån koll.
söndag 16 september 2007
Vikingahorn i Papier-maché
Inte en vikingafest utan vikingahorn. Men att köpa vikingahorn till alla gästerna kändes som en alltför stor och onödig investering. Och hur skulle vi servera välkomstmjöden till gästerna ute vid samlingsplatsen? Inte i de inhyrda kreamikkrusen iallafall. Vad fanns det då kvar som alternativ? Plastmuggar? Det tog en liten stund innan jag kom på hur det skulle gå till men så rätt som det var slog kreativiteten till igen och simsalabim gick det upp ett liljeholmens.
Självklart att gästerna skulle få välkomstdrycken serverade i vikingahorn där plastmuggen var gömd i hornet. Såhär i efterhand hade det ju varit förödande om vi serverat ur enbart plastmuggar. Det hade ju verkligen varit stämningssänkare.
Jag skulle såklart "klä in" plastmuggarna i Papier-maché och forma som ett stort horn. Det var bara att röra till pappersmassan, göra en prototyp, vilken blev helt okej sen starta tillverkningen av 53 horn. Puh!
Men det var inte riktigt så enkelt som det låter. En hel del moment skulle igenom innan det slutgiltiga hornet stod klart.
Jag började att forma två tidningssidor runt en plastmugg. Sen tog jag lite löst tidningspapper som jag knölade runt tidningssidorna så att allt sen kunde formas till ett horn. Därefter kletade jag på med tapetklisterdränkta tidningsremsor i många, många lager. Det var ju tvunget att bli stabilt och tjockt eftersom gästen sen skulle hålla i hornet och inte i plastmuggen som skulle kläs in.
Man kan ju lungt säga att varje horn tog sin lilla stund att tillverka. Och inte nog med det var det rätt lång torktid på dem också. Framförallt när det var så fuktigt i luften. Jag prövade med att ha de kladdiga hornen på en bricka på balkongen men det funkade inte så bra, torkmässigt. Sen ställde jag dem framför luftavfuktaren och då blev de torra på nån timme. Men egentligen kvittade det för jag hann nog bara med ca 8-10 horn om dan. Tur att jag började i god tid för en gångs skull.
När hornen hade torkat var det dags för färgläggning. Det var också lite klurigt att komma på hur det skulle gå till. Jag började måla med brun vattenfärg men det blev inte så bra. Det krävdes också tre strykningar innan färgen var täckande. Det hade jag varken lust eller tid med, tänk er 150 strykningar.
Sen testade jag att måla med vit väggfärg. Det funkade något bättre men det känndes väldigt kladdigt och det var lång torktid med färgen.
För att unvika alldeles för mycket kladd byggde jag ihop en ställning för hornen. Det bestod av uppochnedvända tomflaskor som jag skruvade fast i sågbocken. Toppen, då satt de fast när jag målade och blåste inte omkull när de precis hade fått färg på sig. Men det blev ändå inte så bra med att stryka på färgen med pensel.
Då kom jag på att jag kunde spraja hornen. Och där satt den!! Sex sprajburkar gick åt. Men det var det värt. Nu blev hornen både trefärgade och blanka, såg nästan ut som ett horn om man tittade på avstånd. Hornen passade iallafall utmärkt som tillhygge att dricka mjöd och hallonsaft ur under de första timmarna på festen, det var huvudsaken.
Självklart att gästerna skulle få välkomstdrycken serverade i vikingahorn där plastmuggen var gömd i hornet. Såhär i efterhand hade det ju varit förödande om vi serverat ur enbart plastmuggar. Det hade ju verkligen varit stämningssänkare.
Jag skulle såklart "klä in" plastmuggarna i Papier-maché och forma som ett stort horn. Det var bara att röra till pappersmassan, göra en prototyp, vilken blev helt okej sen starta tillverkningen av 53 horn. Puh!
Men det var inte riktigt så enkelt som det låter. En hel del moment skulle igenom innan det slutgiltiga hornet stod klart.Jag började att forma två tidningssidor runt en plastmugg. Sen tog jag lite löst tidningspapper som jag knölade runt tidningssidorna så att allt sen kunde formas till ett horn. Därefter kletade jag på med tapetklisterdränkta tidningsremsor i många, många lager. Det var ju tvunget att bli stabilt och tjockt eftersom gästen sen skulle hålla i hornet och inte i plastmuggen som skulle kläs in.
Man kan ju lungt säga att varje horn tog sin lilla stund att tillverka. Och inte nog med det var det rätt lång torktid på dem också. Framförallt när det var så fuktigt i luften. Jag prövade med att ha de kladdiga hornen på en bricka på balkongen men det funkade inte så bra, torkmässigt. Sen ställde jag dem framför luftavfuktaren och då blev de torra på nån timme. Men egentligen kvittade det för jag hann nog bara med ca 8-10 horn om dan. Tur att jag började i god tid för en gångs skull.
När hornen hade torkat var det dags för färgläggning. Det var också lite klurigt att komma på hur det skulle gå till. Jag började måla med brun vattenfärg men det blev inte så bra. Det krävdes också tre strykningar innan färgen var täckande. Det hade jag varken lust eller tid med, tänk er 150 strykningar.Sen testade jag att måla med vit väggfärg. Det funkade något bättre men det känndes väldigt kladdigt och det var lång torktid med färgen.
För att unvika alldeles för mycket kladd byggde jag ihop en ställning för hornen. Det bestod av uppochnedvända tomflaskor som jag skruvade fast i sågbocken. Toppen, då satt de fast när jag målade och blåste inte omkull när de precis hade fått färg på sig. Men det blev ändå inte så bra med att stryka på färgen med pensel.
Då kom jag på att jag kunde spraja hornen. Och där satt den!! Sex sprajburkar gick åt. Men det var det värt. Nu blev hornen både trefärgade och blanka, såg nästan ut som ett horn om man tittade på avstånd. Hornen passade iallafall utmärkt som tillhygge att dricka mjöd och hallonsaft ur under de första timmarna på festen, det var huvudsaken.
16 sept - En kalashelg är slut
Yiippiiii! Jag har äntligen fått en ny kamera.Nu känns det ju roligt att blogga igen. Den förra åkte i backen när jag skulle tömma skötväskan i somras så displayen gick sönder.
Hmm. Det lönar sig att fylla år ibland.
Och så fick jag en egen elgitarr till playstation 2 också. Nu kan vi rocka loss tillsammans eller mot varandra. Men det är svårt att slå någon från en TV-spelsgeneration. Man har ju inte rätta knycken..Tja, det är otroligt vad åren går, 36 år. Det är ju bara fyra år kvar till 40. Benny har nog redan lite ågren för att det skall bli en bra fest när det sen är min tur att firas på riktigt. Ja, det är nog ganska svårt att slå den underbara tillställning som vi alla fick till när Benny fyllde jämt.
Jag var inte heller så sugen på att blogga då, för att avslöja allt som var på gång eller i ärlighetens namn hade jag nog inte så mycket tid heller, för den delen. Det var så mycket som skulle fixas och trixas med. För den nyfikne finns det hela kalaset att kolla in på www.tjelvling.se/blot Under hösten kommer jag också att lägga in lite pysseltips tagna från festen. Det kommer att kunna läsas under pysselrubriken.
Idag hade vi några vänner på fika. Ammie, Lasse och Freddy. Susanne, Janne, Isabelle och Teo. Igår var det fika med Bennys släktingar. Hela helgen har varit ett enda stort fikakalas. Det är nog Filip rätt nöjd med. Vår alltid så fikasugne son.Sofia har också lärt sig att krypa på riktigt idag. Idag lossnade det. Från att ha ålat och kråmat sig fram i flera veckor kom nu benen på rätt plats och krypningen var ett faktum. Jätteskoj. Men det går fortare att krypa än att åla sig så vi får se upp.
tisdag 31 juli 2007
31 juli - Borta bra men hemma bäst
Det gungade rätt friskt på sjön idag. Klockan väckte oss alldeles för tidigt i morse, 05:30. Benny ville ha lite marginal så vi inte skulle missa båten. När vi skulle checka in vid färjeterminalen visade det sig att det var förseningar pga tekniskt fel. Typiskt, när vi ändå fick gå upp så tidigt. Båtresan var inte så väldans rolig heller, för det gungade rätt ordentligt. Ebba kräktes och Benny rörde sig inte ur fläcken där han satt i sin vilstol. Tur då att jag klarar sjön rätt bra. Sofia sov större delen av resan och Filip hade först magknip, sen släppte det och vi satt och spelade lusen för att få tiden att gå.
Borta bra men hemma bäst. Det gamla ordspråket är så träffande. Det va trist att lämna ön men ändå så skönt att va hemma igen. Vi började att käka hamburgarna som vi stannade och köpte på vägen hem. Sen packade vi in alla grejerna.
Nästan allt fick plats. Det var bara några gamla dockor och dockkläder som blev kvar. De får vi ta med nästa gång. Bilen var verkligen fylld upp till taket. En kartong med keramikmuggar och kannor, två stora damejaner, järngrytor, en golvljusstake.. Det var ju inte några få och små saker som skulle med. Nu är grejerna iallafall på plats. De blir förhoppningsvis bra rekvisita den 18:e. Vi fick svar på Bennys inbjudan från Ullis och Lasse idag. Skitkul, de hade också gjort en rulle "gammalt papper" och skrivit sitt svar på det. Det var ju så posten funkade förr.
Idag har vi fått svar från de flesta, och när jag räknar samman är det hela 38 gäster. Otroligt roligt. Vi får bara hålla tummarna för att inte regnet vräker ner den kvällen också. Då blir det väl lite panik med platsen, även om det finns hjärterum. Men det skall nog lösa sig också om det är så.
Borta bra men hemma bäst. Det gamla ordspråket är så träffande. Det va trist att lämna ön men ändå så skönt att va hemma igen. Vi började att käka hamburgarna som vi stannade och köpte på vägen hem. Sen packade vi in alla grejerna.
Nästan allt fick plats. Det var bara några gamla dockor och dockkläder som blev kvar. De får vi ta med nästa gång. Bilen var verkligen fylld upp till taket. En kartong med keramikmuggar och kannor, två stora damejaner, järngrytor, en golvljusstake.. Det var ju inte några få och små saker som skulle med. Nu är grejerna iallafall på plats. De blir förhoppningsvis bra rekvisita den 18:e. Vi fick svar på Bennys inbjudan från Ullis och Lasse idag. Skitkul, de hade också gjort en rulle "gammalt papper" och skrivit sitt svar på det. Det var ju så posten funkade förr.
Idag har vi fått svar från de flesta, och när jag räknar samman är det hela 38 gäster. Otroligt roligt. Vi får bara hålla tummarna för att inte regnet vräker ner den kvällen också. Då blir det väl lite panik med platsen, även om det finns hjärterum. Men det skall nog lösa sig också om det är så.
22 juli - Dreja krukor i Etelhem
Ebba drejar för fullt. Fin blev skålen också. När man såg den kunde jag iallafall inte gissat på att det var första gången.Sofia fick vara med också. Men bara för att kolla in vad vi andra tjejer gjorde.
21 juli - Kusinträffen
Förra året missade jag träffen mellan kusinerna men iår blev det av. Vi skulle träffas ute i lunchrummet på Roma sockerbruk vid 12-tiden. Vi kom nog en halvtimme sen till träffen. Först väntade vi in pappa för att han skulle köra före och visa vägen, när han blev försenad chansade vi själva men körde såklart fel och kom ännu senare än vad som va sagt. När vi väl hittade fram till rätt lokal hade alla redan satt sig och börjat att äta. Det var ju iof bra. Jonny tog emot med en kram och vi tog för oss av den goda maten.
Det var kul att se att alla kusinerna med respektive och sina barn och sina föräldrar verkligen var på plats. Vi var rätt många sammanlagt. Gick runt och hälsade och pratade en kortis med alla efter maten. Där fanns Kurre och pappas syster Ingalill med barnen Micka (Simon och Linn), Lena (Johanna och Emily) och Margurite (Liv, Hedda och Felix). Med fanns också Janne och faster Bibbi med barnen Johnny (Johanna och Mikaela), Tony, Linda (Erik och Adam) och Stefan. Alla dessa kusiner, kusinbarn och fastrar bor nu på gotland. Min tredje faster Ingamay bor också i Stockholm och hon hade kommit ner med sina barn och barnbarn Veronica (Linus och Emilia) och Pernilla (Niklas och Tuva).
Det var kul att se att alla kusinerna med respektive och sina barn och sina föräldrar verkligen var på plats. Vi var rätt många sammanlagt. Gick runt och hälsade och pratade en kortis med alla efter maten. Där fanns Kurre och pappas syster Ingalill med barnen Micka (Simon och Linn), Lena (Johanna och Emily) och Margurite (Liv, Hedda och Felix). Med fanns också Janne och faster Bibbi med barnen Johnny (Johanna och Mikaela), Tony, Linda (Erik och Adam) och Stefan. Alla dessa kusiner, kusinbarn och fastrar bor nu på gotland. Min tredje faster Ingamay bor också i Stockholm och hon hade kommit ner med sina barn och barnbarn Veronica (Linus och Emilia) och Pernilla (Niklas och Tuva).
18 juli - Gotland, here we come
Vakna, på med kläder sen ner och äta frukost. Ibland är det skönt att inte vakna hemma. Frukustbuffén på Böda hotell var helt okej. Det fanns inte lika mycket att välja på som det brukar vara på vår egen "hotellfrukost" men det fanns fullt tillräcklilgt. Det som är lite synd och jobbigt när man är ute på semester med barnen är att det nästan aldrig finns låg-laktosprodukter att välja på. Det fanns det på finlandsbåten, när vi åkte den rutten, men annars tror jag inte att någon har haft det som alternativ. Idag som det finns så många som lider av detta. Vi håller tummarna att det kommer någon förändring snart.
Efter frukost packade vi ihop oss och in med allt i bilen igen. Sen rullade vi ca 100 meter och in och handla i någon form av lågprisaffär. Fyndade inte så mycket men det blev iallafall en tröja till mamma "Riktiga tjejer luktar disel", två tyggrejer som man placerar ovanpå kakfatet för att flugorna inte skall komma åt kakorna och så ett snyggt papperssnöre. Sen rullade vi sakta vidare till byxelkrok och Grankullavik.
Inget är som väntans tider. Det gick inte så fort i incheckningen. Bilköerna började ringla långt ut på den ordinarie vägen. Utanför dörren strilade regnet också på. Då gäller det att få tiden att gå i kön. Benny läste tidningen, vi andra höll låda som vanligt. Jag och Filip gick ut en stund och pratade med en av gotlandsbolagets anställda. Ville veta om det fanns risk för att färjan skulle bli inställd. Enligt personen jag pratade med hade de bara ställt in en endaste gång och det var när SMHI hade gått ut med orkanvarning, då hade de bestämt sig för att ställa in en tur. Det visade sig dock sen att det var vindstilla när tiden väl var inne, men då var det redan försent. En annan gång hade en tripp senarelagts pga att det blåste för mycket. Båten kom inte ut från grankullaviks skärgård. Dåså, det var bra att få infot om att det inte skulle bli några inställda båtar idag iallafall. Vi kom med och sen tog det bara två timmar innan vi körde av rampen hemma på gotland.
Äntligen här, har inte varit hemma på ön sen i februari när mamma fyllde år. Jisses vad tiden går fort. Vi stannade först på den nya ICA maxin och handlade fikabröd. Hade lovat Petra att komma över en stund direkt när vi kom hem. Benny fick packa ur bilen själv. Kul att träffa Petra och barnen igen. Även om det fanns sorg i huset.
Bara dagarna innan hade en nära vän till familjen omkommit i en motorcykelolycka. Finns inte ord för en sådan sorg. Även om jag själv inte kände killen är det grymt, orättvist och alldeles för tidigt att få lämna in som fyrtioårig småbarnsfar.
Vi tog en fika och pratade om ditten och datten. Skönt att kunna vara nära igen, för en stund. Efter fikat tog vi en snabbpromenad runt kvarteret. Sen hem till var och en.
Benny hade redan packat in det mesta när jag kom hem. Jag och barnen skulle sova i husbilen och Benny tog sängen som stod i kontoret i huset. Det blev bra.
När pappa kom hem satte vi också igång kylskåpet i husbilen där vi sen hade våra grejer. Det blir ju lite trångt med tio personer som skall dela hushåll så det funkade bra att få ha grejerna i en annan kyl, även om det blev en del släpande på kylvaror fram och tillbaka.
Ebba och Filip blev jätteglada när morfar kom hem. 
Förutom den vanliga leken och buset blev det också en stunds avkoppling i hängmattan och att klippa gräsmattan med åkgräsklipparen. När kvälen väl kom var det inte så svårt att få på pyjamas och borsta tänderna. Nu var vi äntligen på ön igen!
Förutom den vanliga leken och buset blev det också en stunds avkoppling i hängmattan och att klippa gräsmattan med åkgräsklipparen. När kvälen väl kom var det inte så svårt att få på pyjamas och borsta tänderna. Nu var vi äntligen på ön igen!17 juli - Mot Öland och Gotland
Janne vaknade först, han var redan borta på husbygget när vi andra piggnade till. Det blev frukost och prat och lite mer prat innan vi hade packat ihop grejerna och stuvat in prylarna och hela familjen i bilen igen.
Vi stannade till och kollade på Janne och Sylvias pågående husbygge. När det här huset blir klart kommer det inte att gå av för hackor. Över 300 kvm, fulladdat med tekniska finesser och andra spännande planlösningar. Ja, jag är inte förvånad för när Janne och Sylvia sätter igång blir det väl alltid nåt udda, helhäftigt och läckert.
Resan ner till Öland kändes lång och varm. Det var hela 29 grader utomhus, tur att det finns AC.Vi stannade till och lunchade i Hörsby, sen vidare igen. Nästa stopp var apoteket i Ellingsberg. Jag hade ju fått reservera två salvtuber på apoteket solvändan och dessa tuber skulle hämtas före kl 18:00 idag. Benny körde efter sin nya GPS i mobilen. Men det var tveksamt om vi var på väg till rätt ställe. Det fanns nämligen bara en väg som hette Färlösavägen och den låg i Lindsberg och inte i ellingsberg. Hursom, vi chansade på att det adressen och vägbeskrivningen var den rätta och tog kosan efter GPS-förslaget. Och rätt var det. Jag måste ha hört helt fel i telefonen. Det kanske berodde på den småländska dialekten?
Köra, köra. Nu Ebba och Filip kör vi på Ölandsbron. Vad hög och lång den är. -Pratar de svenska undrade Ebba, jo vi är ännu kvar i Sverige. Väl framme vid Böda hotell installerade vi oss i ”hytten” (mina barn är nog mer van att åka båt en att bo på hotell),
sen ner i resturangen och äta sen kvällsmiddag. Vi var så trötta att vi gick och lade oss hela familjen. Även om det tog en tid att komma till ro för rummet var väldigt lyhört och det var kopiöst varmt ute… men what a f-k, bara att somna in så vi inte missar frukosten i morgon bitti, sen hägrar äntligen Gotland..
Vi stannade till och kollade på Janne och Sylvias pågående husbygge. När det här huset blir klart kommer det inte att gå av för hackor. Över 300 kvm, fulladdat med tekniska finesser och andra spännande planlösningar. Ja, jag är inte förvånad för när Janne och Sylvia sätter igång blir det väl alltid nåt udda, helhäftigt och läckert.
Resan ner till Öland kändes lång och varm. Det var hela 29 grader utomhus, tur att det finns AC.Vi stannade till och lunchade i Hörsby, sen vidare igen. Nästa stopp var apoteket i Ellingsberg. Jag hade ju fått reservera två salvtuber på apoteket solvändan och dessa tuber skulle hämtas före kl 18:00 idag. Benny körde efter sin nya GPS i mobilen. Men det var tveksamt om vi var på väg till rätt ställe. Det fanns nämligen bara en väg som hette Färlösavägen och den låg i Lindsberg och inte i ellingsberg. Hursom, vi chansade på att det adressen och vägbeskrivningen var den rätta och tog kosan efter GPS-förslaget. Och rätt var det. Jag måste ha hört helt fel i telefonen. Det kanske berodde på den småländska dialekten?
Köra, köra. Nu Ebba och Filip kör vi på Ölandsbron. Vad hög och lång den är. -Pratar de svenska undrade Ebba, jo vi är ännu kvar i Sverige. Väl framme vid Böda hotell installerade vi oss i ”hytten” (mina barn är nog mer van att åka båt en att bo på hotell),
sen ner i resturangen och äta sen kvällsmiddag. Vi var så trötta att vi gick och lade oss hela familjen. Även om det tog en tid att komma till ro för rummet var väldigt lyhört och det var kopiöst varmt ute… men what a f-k, bara att somna in så vi inte missar frukosten i morgon bitti, sen hägrar äntligen Gotland..
16 juli - Nu är vi snart på rull
Tro´t eller inte men Sofia fyller 6 månader idag. Lilla tjejen har redan blivit ett halvår, guu vad tiden går fort. Vi firade det med att packa väskor, städa huset och starta vår semester med en övernattning hemma hos Janne och Sylvia i Borensberg.
Nej ärligt talat hanns det inte med så mycket firande idag. Nästan hela dagen gick åt till packa väskorna, fixa med blommorna (underlätta för Ammie att vattna) tvätta och vika in tvätten, plocka i ordning och dammsuga av, så det är fint sen när vi kommer hem igen.
Vi hann också förbi Normans med en liten present till den nya lillebrorsan. De var inte hemma men vi lade dressen i lådan och skrev en grattislapp. Hoppas att killen inte redan har hunnit växa ur den storleken. Kommer inte ihåg hur stor/liten han var när han kom i mitten av juni. När vi sen väl kom iväg blev det också en sväng förbi biblioteket och lämna tillbaka de sista böckerna som skulle vara inne senast den 26:e.
Sen vidare och stanna för lunch. Då var vi riktigt hungriga för vi hade bara ätit fruktost och klockan var nog närmar 15:00 när vi låste dörren hemma. Vi kom väl inte fram förrän på kvällen. Resan som skulle ta ca två timmar tog nästan fyra timmar innan vi var framme, men det får man räkna med när det finns småbarn. Det blev hela fyra stopp på vår lilla resa ner. Först ett lunchstopp, och precis efter lunchen när vi hade spänt fast oss i bilen och skulle starta bajsade Sofia så det var bara ut på gräsmattan och byta blöja igen. Vad gör man inte när det är småbarn.
En timme senare var det dags för ett amningsstop, strax därefter ett bajsstop för Filip som inte gick så bra i naturen utan det fick bli ett toalett, glass och fikastop lite senare också.
Sen va vi äntligen framme i Borensberg. Vad kul det va att träffa dem igen, kul också att se hur huset hade gjorts i ordning. Sist jag var där skulle de precis börja med renoveringen. När Janne o Sylvia sätter igån kan det bli hur spejit som helst. Jag fastnade speciellt för två olika grejer i det här huset.
Den första var en gammal byrå som Sylvia dekorerat med disneyfigurer. Sylvia hade klippt ut och klistrat fast figurer ur kalleankatidningar på en byrå, som sedan lackats som skydd. Tror nog att alla figurerna var med. Allt ifrån Uppfinnarjocke till lilla Tingeling. Annorlunda, men kanonfint. I köket hade Sylvia också gjort en egendesignad taklampa. En ”installation” av grenar, ljulgransbelysning och snart också kristaller. Också den var jättefin. Typiskt bara att jag missade att fota grejerna.
Fotade istället när vi satt och åt. Här är en bild på barnens middag. Det blev rätt sent som grillen kom igång, men det var ju bara för att vi kom fram så himla sent. Efter grillan blev det nattning av barn sen lite vuxeneftersnack. Tack snälla Janne och Sylvia (och Julia) för er generösa gästfrihet.
lördag 14 juli 2007
Solrosor och spetsdukar
När Carina, min svärmor skulle fylla 60 år fick jag frågan om jag ville hjälpa till med dukningen inför det öppna huset. Det var inte så svårt att svara ja på den frågan. Vad roligt att få vara med och dekorera, göra fint och testa nya idéer. Helena, Carinas dotter hjälpte till med maten. Det var lite speciellt för Carina fyller år i augusti och då finns ju min favoritblomma att plocka ute i trädgården, solrosen.
Hur det än är så behövs lite olika saker när det skall förberedas och dukas upp. Carina ville ha ett buffebord, ett drinkbord och så skulle gäserna kunna sitta och äta vid matsalsbordet och vid soffbordet.
Började med buffebordet. Där ställde jag upp två nyinköpta skohyllor för att få lite höjd på arrangemanget. Sen kläddes dem in i en ljusgrå gardinlängd med vita cirklar, en längd som jag tog med hemifrån.
Ovanpå gardinen och på resten av borden lades spetsduk. Jag använde mig av en inte allt för dyr spetsduk från Ikea. Det gick åt flera meter spets. Det dukades med spetsen på stora middagsbordet, soffbordet, drinkbordet och buffebordet i köket. Sen piffades alltihop upp med lite murgröna.
För att gästerna skulle se vad de hade att välja på i matväg så tog jag med cypresshållarna. Helena skrev ner maträtterna på lappar som sattes fast i hållarna.
För att sen få till dekorationen lite extra hittade jag några fina krukor och en vas i en prylaffär i Högdalen. Småkrukorna var fyrkantiga och guldfärgade. Jag fyllde dem med oasis och gjorde ett litet arrangemang av en solros, kvist av röda vinbär med blad och annat grönt i nederkant. Det passade rätt bra ihop med de blåa och gröna ljusen som jag tidigare köpt från Ikea.
I blomvasen satte jag också en solros, några funkiablad, några blad från trädgårdsirisen, några kvistar röda vinbär och vinbärsblad. För det lilla extra knipsade jag också av en del av min gullranka hemma som jag lät flyta fram mellan faten. Arrangemanget syns på bilden till vänster.
När det är buffe är det praktiskt att ha bestick och tallrikar i anslutning till buffebordet. För att underlätta för gästerna rullade vi in besticken i servetter och låste med en servettring bestående av ståltråd med pärlor på. Enkelt men väldigt fint. Det tog lite mer än en kväll att tvinna ihop alla servettringarna, men det var det värt. Med facit i hand. Och Ebba har ännu inte saknat sina pärlor.
Utanför dörren placerade jag några blommor i en korg, virade runt lite serpentiner och fäste två silverballonger och skrev Carina 60 år på en skylt. Tanken var att korgen skulle bli vägvisare för gästerna, att de skulle hitta rätt dörr att plinga på. Det arrangemanget fick jag tyvärr ingen bild på.
14 juli Gröna Lund i repris
Tidigt på morgonen gick Ebba och Filip så snällt och beskedligt upp ur sina sängar, åt frukost och klädde på sig kläderna utan några som helst protester. Filip behövde vi inte ens säga till att det var dags att klä på sig. Kunde det vara nåt kul på gång kanske? Jo, idag skulle barnen ju äntligen få komma till GrönaLund, igen. Igår bestämde vi att Benny skulle åka själv med barnen så jag skulle få lite tid här hemma att bara ta det lungt och varva ner, och slippa det eviga stimmet. Så, det var ju taget utan större protest.
Men, vad tyst och tråkigt det blir redan efter någon timme. Vid tre-tiden, (fikatid) var jag redan tvungen att ringa och höra om de var på väg hem. De hade jättekul och skulle inte hem inom den närmsta tiden. Kul! Då hann jag fixa lite till här hemma.
På förmiddagen tog jag bilen en sväng till Högdalen för att köpa en present till en relativt nyfödd pojke här i kvarteret och för att ta ut mina salvor på det nya receptet. Bunkra upp i förrådet innan vi åker iväg. Men det gick inte riktigt som jag hade hoppats. När jag lämnade över receptet till receptarien så konstaterade hon krasst att de inte hade min salva hemma. Vi sökte på lagret på några andra apotek i närheten men det närmaste vi kunde komma var att Globen hade en tub kvar, och jag som egentligen ville ha två som det var ordinerat. Receptarien gav mig ett telefonnummer som jag kunde ringa för att få reda på vilka apotek som hade medicinen på lager. Det spelar ju ingen roll om det så fanns på Öland eller Gotland, jag behöver ju salvorna för den sista tuben har snart tagit slut. Varför är det alltid såhär, varje sommar. Har inte receptet gått ut på tidsregeln, så är det nåt annat strul. Just på sommaren när det är stängt på behandlingsanläggningen och läkarena med största säkerhet har semester. Jag rinde apotekstjänsten när jag kom hem och vi hittade två tuber på ett apotek strax utanför Kalmar. Reserverat och klart. Vad bra då. Nu skall det väl ordna sig den här sommaren med.
Annars så hann jag också med att se reprisen på sommartorpet, dricka en kopp kaffe i lugn och ro på balkongen för Sofia låg också och sov i nästan två timmar på eftermiddagen. Såhär lungt har det nog inte varit sedan barnen fick sommarlov. Skönt att få en off-dag. Nu tror jag nog att batterierna har laddats igen.
Vid fyrasnåret ringde Ammie och kom över på en snabb-fika och för att hämta en GPS grej som hon skulle låna och testa under helgen. Precis när Ammie och Freddy hade gått kom Benny och barnen hem. De var trötta men ännu uppspelta av allt det roliga som hade hänt. Två häften hade de åkt slut på, sockervadd, hamburgare, glass. Vad kul att Benny fick skämma bort dem en smula också. Det hade gått så bra. Filip hade inte vågat sig på "VildaMusen", men nyckelpingan, bläckfisken och fritt fall hade de åkt desto fler gånger istället. Nu var nog varje attraktion för deras åldrar testade.
Efter att ha läst kvällstidningen och sträckt ut sig på soffan gick Benny ut i trädgården och gjorde klart kantstenen vid uteplatsen. Hoppas jag hinner fota resultatet i morgon, det blev jättebra när jorden och kantstenarna var på plats. Nu börjar det likna något! Själv klippte jag hela gräsmattan och krattade upp alla kottar som blåst ner. Vågade inte chansa på att vänta med gräsklippningen till i morgon ifall det av någon outgrundlig anledning råkar regna igen. Och vad tror ni hände på kvällen? Jo, det kom mera regn. Redan vid nio-tiden började det skvala. Tur att jag hann klippa av gräset innan det blev helt blött igen.
Trädgårdspysslet drog ut på tiden så vi var inte klara förrän kl 20. Oj, in och laga mat. Vi hade tinat kött för att grilla så på med grillen och in med potatis i ugnen. Benny lyxade också till middagen med en ägg och chilifylld hummer till förrätt. Smaskens. Vilken tur jag har som har min Benny...som råkar gilla att laga mat också. Det var bara det goda vinet som saknades för en komplett måltid. Men, det är bara att hålla ut, snart är nog amningen över ändå. Vet ju inte hur länge Sofia kommer att vara intresserad av det, nu när vi börjat med gröten.
Men, vad tyst och tråkigt det blir redan efter någon timme. Vid tre-tiden, (fikatid) var jag redan tvungen att ringa och höra om de var på väg hem. De hade jättekul och skulle inte hem inom den närmsta tiden. Kul! Då hann jag fixa lite till här hemma.
På förmiddagen tog jag bilen en sväng till Högdalen för att köpa en present till en relativt nyfödd pojke här i kvarteret och för att ta ut mina salvor på det nya receptet. Bunkra upp i förrådet innan vi åker iväg. Men det gick inte riktigt som jag hade hoppats. När jag lämnade över receptet till receptarien så konstaterade hon krasst att de inte hade min salva hemma. Vi sökte på lagret på några andra apotek i närheten men det närmaste vi kunde komma var att Globen hade en tub kvar, och jag som egentligen ville ha två som det var ordinerat. Receptarien gav mig ett telefonnummer som jag kunde ringa för att få reda på vilka apotek som hade medicinen på lager. Det spelar ju ingen roll om det så fanns på Öland eller Gotland, jag behöver ju salvorna för den sista tuben har snart tagit slut. Varför är det alltid såhär, varje sommar. Har inte receptet gått ut på tidsregeln, så är det nåt annat strul. Just på sommaren när det är stängt på behandlingsanläggningen och läkarena med största säkerhet har semester. Jag rinde apotekstjänsten när jag kom hem och vi hittade två tuber på ett apotek strax utanför Kalmar. Reserverat och klart. Vad bra då. Nu skall det väl ordna sig den här sommaren med.
Annars så hann jag också med att se reprisen på sommartorpet, dricka en kopp kaffe i lugn och ro på balkongen för Sofia låg också och sov i nästan två timmar på eftermiddagen. Såhär lungt har det nog inte varit sedan barnen fick sommarlov. Skönt att få en off-dag. Nu tror jag nog att batterierna har laddats igen.
Vid fyrasnåret ringde Ammie och kom över på en snabb-fika och för att hämta en GPS grej som hon skulle låna och testa under helgen. Precis när Ammie och Freddy hade gått kom Benny och barnen hem. De var trötta men ännu uppspelta av allt det roliga som hade hänt. Två häften hade de åkt slut på, sockervadd, hamburgare, glass. Vad kul att Benny fick skämma bort dem en smula också. Det hade gått så bra. Filip hade inte vågat sig på "VildaMusen", men nyckelpingan, bläckfisken och fritt fall hade de åkt desto fler gånger istället. Nu var nog varje attraktion för deras åldrar testade.
Efter att ha läst kvällstidningen och sträckt ut sig på soffan gick Benny ut i trädgården och gjorde klart kantstenen vid uteplatsen. Hoppas jag hinner fota resultatet i morgon, det blev jättebra när jorden och kantstenarna var på plats. Nu börjar det likna något! Själv klippte jag hela gräsmattan och krattade upp alla kottar som blåst ner. Vågade inte chansa på att vänta med gräsklippningen till i morgon ifall det av någon outgrundlig anledning råkar regna igen. Och vad tror ni hände på kvällen? Jo, det kom mera regn. Redan vid nio-tiden började det skvala. Tur att jag hann klippa av gräset innan det blev helt blött igen.Trädgårdspysslet drog ut på tiden så vi var inte klara förrän kl 20. Oj, in och laga mat. Vi hade tinat kött för att grilla så på med grillen och in med potatis i ugnen. Benny lyxade också till middagen med en ägg och chilifylld hummer till förrätt. Smaskens. Vilken tur jag har som har min Benny...som råkar gilla att laga mat också. Det var bara det goda vinet som saknades för en komplett måltid. Men, det är bara att hålla ut, snart är nog amningen över ändå. Vet ju inte hur länge Sofia kommer att vara intresserad av det, nu när vi börjat med gröten.
Rosbukett med hjärtkakor
En så här ovanlig och tjusig blombukett fick en av barnens dagisfröknar när hon skulle sluta.Vi bakade kakor, köpte rosor och sidenband och klädde in en gammal kruka i glansigare tyg. Sen arrangera alltihop i en vacker bukett. Det var lite pill men resultatet blev över förväntan.
Barnen fick dela på de kakor som inte fick plats i buketten, så både barn och fröken blev nog nöjda av den kreativa presenten.
fredag 13 juli 2007
Fredagen den 13 juli
Det är ju lätt att vara skrockfull om man vet om det. Nästan hela dagen gick innan jag upptäckte att vi hade fredagen den 13 idag. Det var ju tur, annars kunde det ha gått illa :-)
Idag har Benny varit på sitt jobb och jobbat av det sista inför semestern (hoppas jag). Vi gjorde inte så mycket här hemma på förmiddagen. 
Inte så mycket mer än att barnen tjafsade om vem som skulle få hålla i Sofia. Filip drog den längsta stickan idag. Hon verkligen älskar sina äldre syskon. Och de gillar ju henne för det går inte en dag utan att de skall pussa, krama, bära, dansa för henne, hämta leksaker.. ja, listan kan göras lång. Det är toppen, vilken avlastning jag får, från båda barnen. SÅ skönt. Tänk om det hade varit tvärtom, hu vad kämpigt det skulle ha vart.
Inte så mycket mer än att barnen tjafsade om vem som skulle få hålla i Sofia. Filip drog den längsta stickan idag. Hon verkligen älskar sina äldre syskon. Och de gillar ju henne för det går inte en dag utan att de skall pussa, krama, bära, dansa för henne, hämta leksaker.. ja, listan kan göras lång. Det är toppen, vilken avlastning jag får, från båda barnen. SÅ skönt. Tänk om det hade varit tvärtom, hu vad kämpigt det skulle ha vart. Nu idag fick jag till och med en stund framför datorn och kunde jobba med Bennys festwebb. Den börjar ta form nu. Hoppas att den kan inspirera alla inför festen. Undra hur många som kommer. Sista svarsdagen är den 31 juli, så de inbjudna gästerna har ännu några veckor till att bestämma sig på.
Det har varit lite skvalväder idag också (duggreggn). När det är sådär under en längre tid är det inte så kul för barnen att vara ute, iallafall inte under någon längre stund. Ammie SMSade på fm och frågade om vi ville med på bio, men jag kände att jag hellre ville få klart webben innan vår semesterresa. Det är rätt mycket som är kvar att fixas med innan vi åker. Allt tar också så mycket längre tid nu när Sofia finns och kräver viss uppmärksamhet, konstigt vore det väl annars.
På tal om Sofia så fick hon sin första skorpa att gnaga på idag. Vilka miner hon hade, det var något nytt och spännande. Hon dreglade och dreglade och till slut så hade hon lyckats att mjuka upp skorpan så den nästan föll i bitar. Då kom tråkmamman och plockade bort skorpan. Synd för Sofia som kämpat så mycket för att få den mjuk.
På tal om Sofia så fick hon sin första skorpa att gnaga på idag. Vilka miner hon hade, det var något nytt och spännande. Hon dreglade och dreglade och till slut så hade hon lyckats att mjuka upp skorpan så den nästan föll i bitar. Då kom tråkmamman och plockade bort skorpan. Synd för Sofia som kämpat så mycket för att få den mjuk.Lunchen bestod idag av köttbullar och mos. Tillbaka till de vanliga gängorna. Benny kom hem lagom till eftermiddagsfikat. Han hade hittat ett hus på Gotland som låt intressant att kolla upp när vi kommer ner till ön. När vi kollade på webben http://www.svenskfast.se/Templates/ObjectView.aspx?objectid=3A3S4D17MDO3L748 kände jag direkt igen huset. I slutet av åttiotalet bodde min pappa och Maud i ett gammalt rivningshus just på den tomten som det här huset nu ligger på. Istället för rivningshuset bygdes tre mindre hus med två lägenheter i varje huskropp. Pappa flyttade in i den första lägenheten som blev klar, sedan revs huset där han hade bott, och det här huset som nu är till salu byggdes där. Pappa och Maud bodde sedan på Furulundsgatan fram tills att huset på Kittelgatan stod färdigt. Kul, får som sagt kolla upp det mer när vi är på plats. Om turen faller på vår lott blir det i så fall förhoppningsvis en god investering för framtiden. Ena kvarten kunde vi fortsätta att hyra ut för att få intäkter till lån och driften. Den andra kvarten kanske vi kunde få in hyrespengar på under några sommarveckor, för att själva sen ha den att åka hem till lite då som då. Vi får hålla tummarna att det känns lika bra när vi är på plats.
Marianne kom förbi med en present till Benny. Hon hade fixat med presentkort till vikingamuseet i gamla uppsala. Vilken grej. Vi måste bara hinna med besöket nu innan festen för att bli lite mer kloka på vikingatiden och hur man levde och lärde då. Benny blev glad för presenten. Det verkade inte som att Marianne kunde komma med på festen då hon fått en spelning på en kräftskiva nånstans vid Täby kyrkby (tror jag att hon sa). Iallafall skulle spelningen hålla på fram till 23:00. Hon är otrolig vår kära granne. Fyllde 70 år nu i våras och är ofta ute på massa roliga grejer. Alltifrån bussresa till Italien, datakurs i Värmland, besöka vänner i norr, släktingar i väster och allt därtill emellan. Sådär aktiv vill jag också bli när jag blir äldre och barnen flyttat ut.
Sen kom Ammie och Freddy över på chiliconcarnemiddag. 
Efter maten plockade Ebba fram målargrejerna för ansiktsmålningar och gav lillebror en make-up som skulle likna kaninen på kartonen till färgerna. Kanske inte identiskt men ändå rätt okej, för att vara första gången som hon målar med grejerna. 
Ammie ryckte sen in och gjorde Ebba till en liten hundvalp. Otroligt vad lite färg kan göra skillnad. Barnen lekte sen hund resten av kvällen, med koppel i form av skärpet till min badrock, med vattenskål och med mat i form av honungsringar som de äter till frukost (liknade faktiskt hundarnas torrfoder, det gjorde dem bra)
Efter maten plockade Ebba fram målargrejerna för ansiktsmålningar och gav lillebror en make-up som skulle likna kaninen på kartonen till färgerna. Kanske inte identiskt men ändå rätt okej, för att vara första gången som hon målar med grejerna. 
Ammie ryckte sen in och gjorde Ebba till en liten hundvalp. Otroligt vad lite färg kan göra skillnad. Barnen lekte sen hund resten av kvällen, med koppel i form av skärpet till min badrock, med vattenskål och med mat i form av honungsringar som de äter till frukost (liknade faktiskt hundarnas torrfoder, det gjorde dem bra)Färgen var inte heller så svår att tvätta bort så det blir nog fler gånger som vi grejar med den.
12 juli - Grönalund-dagen nr 2 flyttad
I går eftermiddag bestämde vi oss för att skjuta fram det andra besöket på Gröna Lund till lördag. Benny hade som vanligt kollat in väderrapporten och det skulle regna under torsdagen. Väderkvinnan/mannen hade faktiskt rätt denna gången också. För visst regnade det, igen. Tråkväder, fast det är klart, det är ju bra för växterna i trädgården. Får väl bli en snigelrunda ikväll igen. Det är baksidan med regn och fukt i trädgården, det blir ofantligt många fler sniglar att ta hand om. I år hann inte ens salladen växa upp en liten bit innan den var bortäten, och just nu ligger räddisorna risigt till. Tja vad skall man göra med elendet. Det är väl bara att kämpa på och ta bort så många som man hinner med.
Igår när vi hade bestämt att inte göra besöket på Gröna Lund kunde vi tackade ja till Lennart och Monicas middagsinbjudan istället. Men innan vi kom iväg till Skevik hann vi också med lite annat. Vi åt pannkakslunch här hemma. Vi hann också baka en rabarber och hallónpaj, plocka iordning i huset, tjata lite på barnen, packa ihop de tidigare lånade biblioteksböckerna, göra oss i ordning och sen åka iväg.
Första stoppet var just biblioteket i Dalen. Jag hade beställt hem en bok av Malena Skote, "Betong som hobby" Den hade äntligen kommit in nu. Egentligen ville jag ha haft den inför betongkvällen med tjejerna då i slutet av juni, men den gick inte att få fram så fort. Det var så stor efterfrågan och kö på boken, så även jag har den nu på snabblån. Det innebär att jag bara i stort sett har helgen på mig att läsa igenom den, innan den skall tillbaka till bibblan igen. Men det skall nog gå det med. Kul att gjuta. Har redan börjat samla på mig ett gäng formar som jag vill testa sen när vi kommer hem från semestern.
När bokinlämningen och lånet var klart åkte vi vidare till Gustavsberg och Brisak. Vilket stort shoppingområde det har blivit även där. Förstår inte hur alla butikerna går runt. Är vi verkligen så många som handlar? Förutom värmdö centrum finns det ju också shopping i Nacka, Gustavsberg och Sickla. Kan det verkligen bära sig? Tja, tydligen gör det väl det.
Vi var egentligen på jakt efter fler skifferplattor som vi köpte där förra sommaren, men det fanns såklart inga sådana för försäljning i år. Det blev istället en påfyllning av inte helt nödvändiga men kul att ha prylar istället. Marshallhållare, dynor till trädgårdssoffan, myrmedel, nya skor till barnen. Kvittot stannade på 600 spänn. Det är verkligen inte svårt att göra av med pengar på ingenting.
Sen åkte vi hem till Lennart och Monica och hälsade på. Vad fint det har blivit i deras nya utbyggnad. Vad du har kämpat Lennart! Det var en riktig njutning att sitta i soffan och titta ut genom de stora nya fönstren, och ut i Monicas fina trädgård. När vi var där så regnade det också lite grann vilket gjorde att färgerna utomhus blev ännu starkare och vackrare att titta på. Det blev också så mycket större inne i huset när matbordet hade fått sin nya placering. Jättefint!
Barnen roade sig med att blåsa ballonger och såpbubblor. Av figurballongerna testade Benny att följa anvisningarna och göra en liten hund till Ebba. Rätt söt, även om det inte var alldeles enkelt att se att det var just en hund som ballongen föreställde. Vad Filips ballong såg ut som tar vi inte upp på den här sidan, men det skulle ha blivit en blomma om det hade funnits lite längre ballonger. Att leka med såpbubblorna var också skoj. Lennart gjorde stora härliga bubblor som barnen sen sprang runt och pickade sönder. Kul! Så kul att de ratade bullibompa denna kväll. Men även det roliga har ett slut så när tiden var inne packade vi in oss i bilen igen och åkte hem. Hem för att sitta uppe halva natten och fixa och trixa med bloggen och hemsidorna inför Bennys fest. Ibland undrar jag om det är värt det...
Igår när vi hade bestämt att inte göra besöket på Gröna Lund kunde vi tackade ja till Lennart och Monicas middagsinbjudan istället. Men innan vi kom iväg till Skevik hann vi också med lite annat. Vi åt pannkakslunch här hemma. Vi hann också baka en rabarber och hallónpaj, plocka iordning i huset, tjata lite på barnen, packa ihop de tidigare lånade biblioteksböckerna, göra oss i ordning och sen åka iväg.
Första stoppet var just biblioteket i Dalen. Jag hade beställt hem en bok av Malena Skote, "Betong som hobby" Den hade äntligen kommit in nu. Egentligen ville jag ha haft den inför betongkvällen med tjejerna då i slutet av juni, men den gick inte att få fram så fort. Det var så stor efterfrågan och kö på boken, så även jag har den nu på snabblån. Det innebär att jag bara i stort sett har helgen på mig att läsa igenom den, innan den skall tillbaka till bibblan igen. Men det skall nog gå det med. Kul att gjuta. Har redan börjat samla på mig ett gäng formar som jag vill testa sen när vi kommer hem från semestern.
När bokinlämningen och lånet var klart åkte vi vidare till Gustavsberg och Brisak. Vilket stort shoppingområde det har blivit även där. Förstår inte hur alla butikerna går runt. Är vi verkligen så många som handlar? Förutom värmdö centrum finns det ju också shopping i Nacka, Gustavsberg och Sickla. Kan det verkligen bära sig? Tja, tydligen gör det väl det.
Vi var egentligen på jakt efter fler skifferplattor som vi köpte där förra sommaren, men det fanns såklart inga sådana för försäljning i år. Det blev istället en påfyllning av inte helt nödvändiga men kul att ha prylar istället. Marshallhållare, dynor till trädgårdssoffan, myrmedel, nya skor till barnen. Kvittot stannade på 600 spänn. Det är verkligen inte svårt att göra av med pengar på ingenting.
Sen åkte vi hem till Lennart och Monica och hälsade på. Vad fint det har blivit i deras nya utbyggnad. Vad du har kämpat Lennart! Det var en riktig njutning att sitta i soffan och titta ut genom de stora nya fönstren, och ut i Monicas fina trädgård. När vi var där så regnade det också lite grann vilket gjorde att färgerna utomhus blev ännu starkare och vackrare att titta på. Det blev också så mycket större inne i huset när matbordet hade fått sin nya placering. Jättefint!
Barnen roade sig med att blåsa ballonger och såpbubblor. Av figurballongerna testade Benny att följa anvisningarna och göra en liten hund till Ebba. Rätt söt, även om det inte var alldeles enkelt att se att det var just en hund som ballongen föreställde. Vad Filips ballong såg ut som tar vi inte upp på den här sidan, men det skulle ha blivit en blomma om det hade funnits lite längre ballonger. Att leka med såpbubblorna var också skoj. Lennart gjorde stora härliga bubblor som barnen sen sprang runt och pickade sönder. Kul! Så kul att de ratade bullibompa denna kväll. Men även det roliga har ett slut så när tiden var inne packade vi in oss i bilen igen och åkte hem. Hem för att sitta uppe halva natten och fixa och trixa med bloggen och hemsidorna inför Bennys fest. Ibland undrar jag om det är värt det...
torsdag 12 juli 2007
11 juli - En pusta-ut-dag
I dag har äntligen solen varit framme och lyst på oss. Även om det tog lite tid innan vi kom ut i trädgården. Benny jobbade förmiddag. Barnen hade en slappardag och pyjamasarna var på ända fram till lunchen. Ebba ville göra soffkoja, det hade Benny lovat att hon skulle få göra när han var på jobbet. Så det var bara att överlämna vardagsrummet till barnen. Filip ville såklart också göra en likadan koja. Tur att vi har två identiska soffor. Barnen lekte med kojorna fram till lunchen. De lekte också in att de städade i trädgården så med varsin disktrasa i handen dammade de av hela vardagsrummet. Vilken underbar lek. Det blev lite av en sport och se vem som kunde få mest damm på sin trasa. Ebba som valde att torkade av fönsterbrädorna vann. Filip ville torka ur lamporna och där fanns det inte riktigt lika mycket damm. Nu ikväll sitter vi här med ett jättefint och rent vardagsrum, den här leken skall jag komma ihåg och föreslå igen om några veckor :-)
Pratade med Benny i telefon strax efter 11. Han skulle inte komma hem till lunchen, för han ville äta nåt annat än makaroner... Ha, Ha det sporrade mig till att göra nåt riktigt smarrigt. Det blev en något ovanlig Marina-lunch. Kycklingsatay med jordnötssås. Jag grillade kycklingspett och rörde om i grytorna, och gott lev det. "Jag ville bara visa att kvinnor faktiskt kan". Vaddå makaroner??
Benny kom hem efter lunchen. Det blev en fika ute i trädgården. Ebba gick över till grannen och hoppade studsmatta och lekte med Judie hela eftermiddagen. Ammie ringde och kom över på fika. Freddy och Filip lekte med såpbubblor och vattenpistoler.
Benny jobbade i trädgården. Man kan redan nu få en hum om hur bra det kommer att bli med kantstenen, sen när det blir klart.
onsdag 11 juli 2007
10 juli Skattjakten på Birka
Klockan ringde vid 8-tiden. Nu är det dags att vakna och gå upp för att käka frukost. Vad bra att ha en tid att passa. Annars är det ju lätt att det blir att ligga och dra i sängen alldeles för länge. Frukosten klarades av rätt snabbt. Sen var det vidare upp till dagens stora händelse, skattjakten.
När vi kom in i rummet där barnen skulle starta sin skattjakt möttes vi av ett gäng små-pirater. Vilken överraskning. Vi kom lite sent så Filip och Freddy fick vänta på sin utstyrsel.
De smet istället in och satte sig ner och lyssna tillsammans med de andra barnen. Småpiraterna fick lära sig lite mer om båten, vad som är akter över och vad som kallas för fören. Kul att de också leker in lite nyttig fakta också. Efter att barnen lärt sig vad fram och bak heter på en båt fick de ställa sig i kö för att få sin skattkarta. Det skulle vara en läskunnig per barnlag. Barnen skulle också hitta på namn till sitt lag. Filip och Freddy kunde inte enas om de skulle heta Piraterna eller Dinosaurierna så det fick bli piratisaurierna.
När de fått varsin tröja och lånat, hatt och svärd bar det iväg på båten. Första ledtråden skulle man få på plan 5, vid hissarna. När vi gått ner en våning till rätt plats hittade vi direkt en lapp med däck på. Jag gick med piratisaurierna och hjälpte killarna att läsa och skriva de rätta ledtrådarna.
På lappen stod det sen att vi skulle gå till däck 10, föröver. Vi bestämde oss för att ta trapporna. Filip och Freddy räknade varje våningsplan tills vi kom till 10:an. Sen visade de också vägen vad som var föröver. Vi letade, och letade men hade svårt att hitta ledtråden. Visste ju inte riktigt heller hur ledtråden såg ut.
Till slut var jag tvungen att fuska och fråga tjejen i spa-avdelningen om hon visste vart ledtråden fanns. Så vi slapp springa runt bland alla gäster i den förliga salongen. Det visade sig att ledtråden satt på väggen, precis utanför spa-avdelningen. På lappen stod "2 +" Bra jobbat killar, nu tar vi nästa ledtråd. På kartan läste jag högt - på däck två, akterut, finns nästa ledtråd. Vi tog trapporna ner till den andra våningen. Nio, åtta, sju, sex, fem, fyra, tre, två... äntligen var vi framme. Den ledtråden gick lite fortare att hitta. Där stod siffran fyra. Hmmm. 2 + 4 = däck sex. Killarna knäckte räkneexemplet mycket snabbt. Någonstans på däck sex finns alltså skatten. Men var?? Vi var bara tvugna att hitta den sista ledtråden också.
Enlilgt skattkartan skulle ledtråden finnas någonstans på däck 5, midskepps. Det fick bli trapporna upp igen.. tre, fyra, fem. Nu hade killarna förstått att man skulle kolla efter de andra barnen, vart de gick. Så den sista ledtråden var också lätt att hitta. Vi såg vart barnen stannade och skrev på sin lapp, där måste det vara - och mycket riktigt. Sista ledtråden stod St michael. Det måste vara namnet på något rum eller liknande tänkte jag, men sa ingenting. Vi gick upp till barnavdelningen igen på däck sex. Vi gick förbi några rum och tittade in, i sista rummet satt det en pirattjej med en skattkista full med skatter. Stora godispåsar. Filip och Freddy fick varsin påse. Nam, nam.
Värt att leta efter, tror jag. barnen verkade gilla hela upplägget, inte minst för den generösa skatten. Det blev såklart ett undantag från att det inte var lördag just idag.
tisdag 10 juli 2007
9 Juli Skepp o hoj
Filip har varit mer än förväntansfull idag. När skall vi åka??? När kommer dem?? När skall vi äta? Ebba hängde med Benny till hans jobb redan efter frukost så Filip var mer än ivrig av att själv få komma iväg. Men det blev en lång väntan. Båten till Mariehamn skulle inte gå förrän 18:00 på kvällen. Jag städade av lite här hemma. Alltid roligare att komma hem till ett inte allt för belamrat hem. Vi åt köttbullar och pasta till lunch redan kl 11 för att tajma en tidig kvällsmiddag här hemma innan vi skulle iväg. Ammie och Freddy kom över vid 14-tiden. En till förväntansfull kille. Eftersom ändå ingen var speciellt hungrig gjorde vi varsin smoothie och några toastar med ost och skinka istället för middag. Efter mellisen packade jag ihop det sista, sen bar det av mot tunnelbanan. Nej.. stanna, spring inte, vänta på oss... När två femåriga killar kommer samman är det verkligen mycket spring i benen. Inte minst när det är nåt annat spännande på gång.
Vi kom fram till terminalen lite mer än en timme innan avgång. Oj, vad tidigt tänkte jag som inte är speciellt van med att va så tidigt ute i vanliga fall. Men det var faktiskt riktigt skönt. Vi hann lugna ner oss, ta en fika och kolla på programmet, gå på toan, pudra näsan, ja vi hann faktiskt med allt det där som behövdes innan vi kom på båten. Väl inne på båten köade vi oss fram till hissen och åkte ner till vårt hyttplan, 4258 skulle vi sova på. Vi packade upp, konstaterade att lyset inte funkade på toan och killarna småtjafsade om vilka sängar de skulle sova i. De fastnade såklart för samma säng, otippat. För att komma på nåt roligare att göra än att tjafsa om sängval gick vi upp för att se när båten lämnade hamn.
Jag tog på mig att säga till i receptionen om att lampan på toan var trasig. Men det var ju inte riktigt så. - Har ni prövat att stoppa i hyttnyckeln för att få ström?? Hmm, sover nog inte borta så ofta nu för tiden, nej, det har vi inte kollat. Då löste det sig på ett enkelt sätt.
Gick upp och kollade in barnlekrummet. Killarna lekte ett tag sen började de bli lite hungriga. Vi fick stå och vänta på en plats i bistron en god stund. Fullsatt. När vi väl kom in och kunde bestäla valde Filip plättar med sylt och jag käkade en hamburgertallrik. Efter plättarna fick han ta av glassen. Jag pröjsade av allas mat och blev på så sätt kvitt Ammie som lagt ut för båtresan. Notan var nästan lika stor som hela vår båtresa, tror att det skilde 30 kr. Visst är det rätt så otroligt.
Ammie och Freddy gick ner till hytten för att vila en stund. Jag och Filip skyndade oss bort till knattediskot. Discot skulle börja 20:00 men klockan var nästan 20:30 när vi hade ätit klart. På vägen dit mötte vi en del barn och föräldrar på väg därifrån så vi var nästan beredda på att det skulle vara slut efter en halvtimme, men vi hade tur. Knattediscot höll på ända till 21.00.
Filip tyckte att det var jätteskoj. Han studsade runt och sprang efter strålkastarringarna på golvet. Jag och Sofia stod också på dansgolvet och rörde på höfterna till musiken. Kul att få dansa lite, det var ju också ett tag sen.
När Filip hade studsat runt ett tag gick vi till baren och köpte en kingkong dricka, med lysring. Drickan var väl sådär, men ringen var en hit.
Det är en grej som jag aldrig kommer att glömma från en tidigare resa vi gjorde med barnen till Mumindalen. Då åkte vi med siljaline, bodde på hotell i Åbo, var en heldag i Mumindalen och åkte färjan tillbaka igen.
När vi kom hem från den resan var jag lite nyfiken på vad de hade tyckt om resan och frågade om vilka minnen de skulle ha med sig, vad de tyckte var roligast. Jag minns det såväl att Ebba direkt svarade att drinkpinnarna på båten var roligast. Det gav mig verkligen en tankeställare. Här åker man hit och dit för att göra roliga saker, lägger ner en halv förmögenhet på resor och inträden när det roligaste oftast också är det enklaste. Vattenkrig, såpbubblor, ballonger, kottgubbar... Barn är nog inte riktigt så krävande som vi ibland vill få dem till.
Efter knattediscot gick vi till hytten och förberedde oss inför natten. Jag tror att killarna somnade strax efter 23:oo, och då var de riktigt trötta. Vilken dag! Jag och Ammie fick också en härlig stund för tjejsnack. Tror att vi höll igång till två-tiden. Vi snackade så länge att vi till slut konstaterade att nästa gång så lämnar vi både barnen och männen hemma och åker själva. Så vi hinner prata på mer normal tid. Vi hinner ju aldrig få tiden att prata av oss annars i vardagen.... Det är tummen upp. Någon gång efter sommaren blir det en ny resa för oss.
Vi kom fram till terminalen lite mer än en timme innan avgång. Oj, vad tidigt tänkte jag som inte är speciellt van med att va så tidigt ute i vanliga fall. Men det var faktiskt riktigt skönt. Vi hann lugna ner oss, ta en fika och kolla på programmet, gå på toan, pudra näsan, ja vi hann faktiskt med allt det där som behövdes innan vi kom på båten. Väl inne på båten köade vi oss fram till hissen och åkte ner till vårt hyttplan, 4258 skulle vi sova på. Vi packade upp, konstaterade att lyset inte funkade på toan och killarna småtjafsade om vilka sängar de skulle sova i. De fastnade såklart för samma säng, otippat. För att komma på nåt roligare att göra än att tjafsa om sängval gick vi upp för att se när båten lämnade hamn.
Jag tog på mig att säga till i receptionen om att lampan på toan var trasig. Men det var ju inte riktigt så. - Har ni prövat att stoppa i hyttnyckeln för att få ström?? Hmm, sover nog inte borta så ofta nu för tiden, nej, det har vi inte kollat. Då löste det sig på ett enkelt sätt.
Gick upp och kollade in barnlekrummet. Killarna lekte ett tag sen började de bli lite hungriga. Vi fick stå och vänta på en plats i bistron en god stund. Fullsatt. När vi väl kom in och kunde bestäla valde Filip plättar med sylt och jag käkade en hamburgertallrik. Efter plättarna fick han ta av glassen. Jag pröjsade av allas mat och blev på så sätt kvitt Ammie som lagt ut för båtresan. Notan var nästan lika stor som hela vår båtresa, tror att det skilde 30 kr. Visst är det rätt så otroligt.
Ammie och Freddy gick ner till hytten för att vila en stund. Jag och Filip skyndade oss bort till knattediskot. Discot skulle börja 20:00 men klockan var nästan 20:30 när vi hade ätit klart. På vägen dit mötte vi en del barn och föräldrar på väg därifrån så vi var nästan beredda på att det skulle vara slut efter en halvtimme, men vi hade tur. Knattediscot höll på ända till 21.00.Filip tyckte att det var jätteskoj. Han studsade runt och sprang efter strålkastarringarna på golvet. Jag och Sofia stod också på dansgolvet och rörde på höfterna till musiken. Kul att få dansa lite, det var ju också ett tag sen.
När Filip hade studsat runt ett tag gick vi till baren och köpte en kingkong dricka, med lysring. Drickan var väl sådär, men ringen var en hit.
Det är en grej som jag aldrig kommer att glömma från en tidigare resa vi gjorde med barnen till Mumindalen. Då åkte vi med siljaline, bodde på hotell i Åbo, var en heldag i Mumindalen och åkte färjan tillbaka igen.
När vi kom hem från den resan var jag lite nyfiken på vad de hade tyckt om resan och frågade om vilka minnen de skulle ha med sig, vad de tyckte var roligast. Jag minns det såväl att Ebba direkt svarade att drinkpinnarna på båten var roligast. Det gav mig verkligen en tankeställare. Här åker man hit och dit för att göra roliga saker, lägger ner en halv förmögenhet på resor och inträden när det roligaste oftast också är det enklaste. Vattenkrig, såpbubblor, ballonger, kottgubbar... Barn är nog inte riktigt så krävande som vi ibland vill få dem till.Efter knattediscot gick vi till hytten och förberedde oss inför natten. Jag tror att killarna somnade strax efter 23:oo, och då var de riktigt trötta. Vilken dag! Jag och Ammie fick också en härlig stund för tjejsnack. Tror att vi höll igång till två-tiden. Vi snackade så länge att vi till slut konstaterade att nästa gång så lämnar vi både barnen och männen hemma och åker själva. Så vi hinner prata på mer normal tid. Vi hinner ju aldrig få tiden att prata av oss annars i vardagen.... Det är tummen upp. Någon gång efter sommaren blir det en ny resa för oss.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)